En öppen lägenhetsdörr ut mot en ljus innergård med björkar i morgonsol.
Illustration, AI-genererad

I korthet

  • Akut fara: ring 112. Kvinnofridslinjen 116 016 har öppet dygnet runt, är gratis och du kan vara anonym.
  • Vad det är: kontroll, hot, isolering och våld för att bevara eller återupprätta familjens eller släktens heder. Ofta är flera personer inblandade.
  • Lagen: hedersförtryck är ett eget brott, och heder som motiv kan ge strängare straff, enligt Polisen.
  • Hjälp: socialtjänsten, polisen, Brottsofferjouren och stödtjänsten Rätt att välja. Du behöver inte vara säker på vad du utsatts för.
  • Din säkerhet här: webbläsarhistoriken och telefonens samtalshistorik kan synas för andra. Rensa historiken eller surfa anonymt, och tänk på att en telefon kan vara övervakad.

Vad är hedersrelaterat våld och hedersförtryck?

Hedersrelaterat våld och förtryck är ett samlingsbegrepp för kontroll, hot, isolering och våld som används för att få en familjemedlem att foga sig, så att familjens eller släktens heder bevaras eller återupprättas. Så beskriver Nationell samordning mot hedersrelaterat våld och förtryck (NSHRV) det. Sedan 1 januari 2026 ligger den samordningen hos Jämställdhetsmyndigheten. 1177 använder ordet hedersvåld och beskriver det som att familjens eller släktens regler begränsar dig.

Det som skiljer det från annat våld i nära relationer är att det är kollektivt. Enligt NSHRV stöds eller uppmuntras våldet och kontrollen av flera personer inom släkten, och den enskildes handlingar behandlas som gruppens angelägenhet. Polisen skriver att förövarna ofta är flera släktingar. Det kan till och med vara så att den som själv är utsatt pressas att kontrollera andra.

Kontroll av sexualitet och rykte

NSHRV beskriver att kvinnlig kyskhet och oskuld värderas högt, att sex förväntas bara ske inom äktenskap och att rykten kan räcka för att hedern ska anses förlorad. Hot om att avslöja en relation eller sprida bilder kan användas för utpressning. Övervakning, spårning och krav på lösenord kan ingå i kontrollen.

Vem kan drabbas?

Flickor och unga kvinnor drabbas oftast, men inte bara de. Enligt NSHRV kan pojkar och män också utsättas, till exempel genom tvångsäktenskap eller genom att pressas att övervaka systrar och kusiner. Hbtqi-personer och personer med funktionsnedsättning kan vara särskilt utsatta. NSHRV skriver att det förekommer i olika kulturella och sociala sammanhang. Myndighetens vägledning varnar dessutom för att låta föreställningar om vem som kan vara utsatt avgöra om man agerar. Kontrollen är det som avgör, inte vem du är.

Tecken på hedersförtryck

Ett tecken är att du inte får bestämma över ditt eget liv. 1177 listar att du kanske inte får:

  • träffa vänner eller använda sociala medier,
  • välja dina egna kläder,
  • studera eller arbeta med det du vill,
  • vara tillsammans med eller gifta dig med den du väljer,
  • ha sex före äktenskapet.

Polisen beskriver också situationer som att bli straffad för rykten eller för att ha brutit mot familjens normer, att ha en partner som familjen inte accepterar, eller att vara rädd för repressalier om man lämnar. NSHRV tar upp starka krav på oskuld och att hbtqi-personer riskerar kontroll där bara heterosexualitet godtas. Enligt 1177 kan det bli straff om reglerna bryts, till exempel att man blir slagen, hotad eller utstött.

NSHRV beskriver tecknen som varningssignaler, inte som bevis. De är skäl att fråga och söka stöd.

Är hedersförtryck brottsligt?

Ja. Enligt Polisen finns hedersförtryck som ett särskilt brott i brottsbalken (4 kap. 4 e §) som kan ge fängelse i upp till sex år. Brottet infördes 2022, enligt regeringens proposition 2021/22:138. Polisen beskriver hedersrelaterade brott som brott som helt eller delvis begås för att bevara eller återupprätta anseendet hos en person, familj, släkt eller liknande grupp.

Dessutom kan heder som motiv ge ett strängare straff för andra brott (brottsbalken 29 kap. 2 §), enligt Polisen. Vad som gäller i just din situation kan ingen sida avgöra. Du kan rådgöra med polisen eller socialtjänsten, och lagens ordalydelse finns hos Polisen och Riksdagen.

Tvångsäktenskap och barnäktenskap

Både tvångsäktenskap och barnäktenskap är olagliga i Sverige, och Polisen skriver att det gäller även om handlingen sker utomlands. Att inte avslöja eller förhindra dem kan också vara straffbart. Att ordna eller tillåta en resa utomlands för att gå in i ett äktenskap kan vara äktenskapsresebrott. Polisen nämner att tvång även kan drabba pojkar och hbtqi-personer som inte lever enligt familjens normer.

Riksdagen beslutade den 26 maj 2026 om skärpt lagstiftning, och de nya reglerna börjar gälla den 2 juli 2026. Enligt Riksdagens sida innebär de ett nytt brott, äktenskapsresebrott mot barn, skärpta straff för äktenskapsbrott, barnäktenskapsbrott och äktenskapsresebrott, att hemliga tvångsmedel ska kunna användas vid utredningar och att förbudet mot att erkänna otillåtna utländska äktenskap ska gälla utan undantag.

Hjälp vid hedersrelaterat våld

Ring Kvinnofridslinjen på 116 016. Polisen anger den som ett stöd som är gratis och anonymt för dig som utsatts för fysiskt, psykiskt eller sexuellt våld. Fler vägar:

  • Socialtjänsten i din kommun. Enligt NSHRV kan de erbjuda skydd, samtal och vid behov skyddat boende. 1177 skriver att du kan kontakta dem även om du är osäker på vad du utsatts för.
  • Polisen, som du kan kontakta för att anmäla eller för att få råd.
  • Brottsofferjouren, som Polisen nämner som stöd för brottsutsatta.
  • Rätt att välja, 020-57 70 70, som enligt 1177 ger gratis råd och stöd dygnet runt till den som lever med hedersvåld, riskerar det eller står nära någon som gör det. Tris (Tjejers rätt i samhället) och Rädda Barnens webbplats Dinarattigheter.se nämns också av 1177.
  • Regionala resurscentra, som enligt NSHRV stöder både barn, vuxna och yrkesverksamma.
  • UMO.se har information till unga, enligt 1177, och Bris finns för barn och unga.

Hos vården har du enligt NSHRV rätt att tala med personalen ensam, även om du är under 18, och att få tolk. Vill du vara anonym kan du be om det innan du uppger ditt namn. Hbtqi-personer och män har egna stödlinjer, som 1177 och Polisen lyfter fram.

Hur det kan kännas att leva med kontroll finns i psykiskt våld i nära relationer och familjedynamik. Att pressas av en grupp att följa dess normer beskrivs ur ett allmänt psykologiskt perspektiv i konformitet. Att lämna familjen eller flytta är ett stort steg som du inte ska planera ensam. Att själv ta upp saken med familjen är inget vi råder till. Hur du går vidare planerar du tillsammans med stödet ovan.

Orolig för en vän eller någon i familjen

Visa att du lyssnar och tror på personen. Det är det myndighetens vägledning till yrkesverksamma säger i mötet med barn. Den betonar även att man inte ska låta antaganden om vem som kan vara utsatt avgöra om man agerar, och att ett återkallande av en berättelse är vanligt efter påtryckningar och hot och inte betyder att inget hänt.

Du behöver inte veta säkert. Rätt att välja tar enligt 1177 emot samtal från den som står nära någon som är drabbad, och socialtjänsten kan kontaktas även vid osäkerhet. Umo, som riktar sig till unga, råder den som är orolig att berätta för en vuxen man litar på och skriver att det inte är ditt ansvar att lösa situationen. Brottsoffermyndigheten råder närstående att inte pressa personen att prata om hen inte vill. Vi har inte hittat en källa som råder till hur du bör förhålla dig till personens familj, så rådfråga hellre en stödorganisation innan du gör något. Skolpersonal och andra yrkesverksamma kan vända sig till den nationella stödlinjen för yrkesverksamma.

Risk för att föras utomlands

Barn som löper påtaglig risk att föras utomlands kan få ett utreseförbud. Enligt Polisen kan det gälla vid risk för barnäktenskap, könsstympning, försök att ändra sexuell läggning eller så kallade uppfostringsresor, och bygger på lagen om vård av unga (LVU). Att ändå ta barnet utomlands kan ge upp till två års fängelse. Risken är större vid utlandsvistelser, enligt NSHRV.

Oroar du dig för en resa: kontakta socialtjänsten, polisen eller en stödorganisation i god tid. Ring 112 om det är akut. Är du redan utomlands och i fara kan du enligt NSHRV kontakta svenska ambassaden eller Utrikesdepartementets jour.

När det är akut

Ring 112 om du är rädd eller hotas just nu. 1177 nämner att man kan ha en packad väska redo om man snabbt behöver lämna hemmet och veta vem man ska ringa. Du kan ringa Kvinnofridslinjen 116 016 dygnet runt för att planera nästa steg. Har du tankar på att ta ditt liv, se rutan nedan och krissidan. Fler hållpunkter finns under resurser.

Coaching är inte rätt stöd om du är i fara. Då behöver du de som arbetar med våld och förtryck.

Mår du dåligt? Ring 1177 för rådgivning. Vid akut fara: 112. Mind Självmordslinjen: 90101. Se krissidan.