I korthet
- Vad: tankar där du hoppar direkt till det värsta utfallet. Kallas också katastrofiering eller katastroftänkande.
- Vanligt: 1177 skriver att det är vanligt att ha katastroftankar när man oroar sig mycket.
- Diagnos: det är ett tankemönster och ingen egen diagnos.
- Vad som hjälper: 1177 föreslår att du stannar upp och prövar hur sann tanken är, och att du skriver ner eller berättar om den.
- Sök hjälp om: du är orolig ofta eller ångesten påverkar dig negativt i vardagen.
Vad är katastroftankar?
Katastroftankar är tankar där du hoppar direkt till det värsta tänkbara utfallet. Något litet händer, och inom några sekunder har tanken byggt en kedja som slutar i en katastrof. På 1177 står det att det är vanligt att ha katastroftankar och tänka att något hemskt ska hända när man oroar sig mycket.
Samma mönster kallas katastrofiering eller katastroftänkande. I en annan artikel på sajten räknas katastroftänkande som ett av de vanliga tankefelen, det vill säga ett sätt att tolka en situation som inte nödvändigtvis stämmer med verkligheten.
Det som skiljer katastroftankar från vanlig förutseende planering är att tanken känns som en säker prognos. Den som planerar frågar sig vad som kan gå fel och vad som går att göra åt det. Katastroftanken stannar vid att det går fel.
Exempel på katastroftankar
Katastroftankar följer ofta samma bana: ett litet tecken, en tolkning och ett värsta utfall. Några typexempel:
- Ett obesvarat sms. "Personen är sur på mig" blir "det har hänt något" blir "jag har förstört relationen".
- En känsla i kroppen. Hjärtklappning eller yrsel blir "något är allvarligt fel".
- Ett litet misstag på jobbet. "Det märktes" blir "de tappar förtroendet" blir "jag förlorar jobbet".
- En familjemedlem som är sen. "Personen borde ha hört av sig" blir "det har hänt en olycka".
Gemensamt är att steget mellan första och sista tanken går snabbt och sällan känns som ett val. Det är därför det kan kännas som att du bara "vet" hur det slutar.
Är katastroftankar en diagnos?
Nej. Katastroftankar är ett tankemönster och ingen egen diagnos. 1177 nämner dem på sin sida om generaliserat ångestsyndrom, GAD, och i sina råd till unga som oroar sig mycket. Men tankemönstret är inte reserverat för någon diagnos: det kan finnas hos den som har en ångestsjukdom och hos den som inte har det.
Det är därför tankarna i sig inte avgör om du behöver vård. Det som avgör är hur mycket de tar över din vardag, se när du bör söka hjälp.
Katastroftankar och ångest
Katastroftankar och ångest följer ofta varandra. 1177 nämner katastroftankar på sin sida om generaliserad ångest, och i råd till den som oroar sig mycket.
Vid paniksyndrom beskriver sajten hur en kroppsförnimmelse kan tolkas katastrofalt, vilket ökar ångesten. Det är ett exempel på hur tanken och kroppen förstärker varandra.
Att du har katastroftankar betyder inte att du har en ångestsjukdom. Men hindrar ångesten dig i vardagen är det något att ta upp med vården.
Den här sidan handlar om själva tanken som hoppar till det värsta. Vill du ha bredare hjälp med oro, läs hur man slutar oroa sig och sidan om oro. Handlar dina tankar om det som redan hänt, se ältande.
Katastroftankar, OCD och ADHD
Många söker på katastroftankar tillsammans med OCD eller ADHD. Katastroftankar är ingen egen diagnos, och vi har inte hittat någon svensk myndighetskälla som beskriver hur de hänger ihop med någon av dem. Därför påstår vi inget om hur vanligt det är.
Skillnaden mot tvångstankar vid OCD
Vid OCD följs tvångstankar av tvångshandlingar, och handlingarna kan utföras i huvudet, till exempel att gå igenom något om och om igen för att få lugn. Katastroftankar är en oro som hoppar till det värsta, och de behöver inte följas av något du måste göra. Utifrån kan det se likadant ut, så skillnaden är en bedömning för vården.
Känns tankarna påträngande, och måste du göra något för att bli av med dem, ta upp det med vårdcentralen. Du behöver inte sortera det själv.
ADHD
Katastroftankar är inget diagnoskriterium för ADHD, och vi har inte läst någon källa som beskriver en koppling. Misstänker du ADHD är det en fråga för en utredning, inte något du kan avgöra utifrån tankarnas innehåll.
Katastroftankar hos barn
Barn kan också få tankar som hoppar till det värsta. 1177 Sörmland skriver att katastroftankar inte är sanningar, och att en vuxen först bör visa empati för barnets oro och därefter tillsammans med barnet hitta lösningar. Barnet behöver också få veta att den vuxna tar ansvar för problem som barnet inte kan lösa själv.
Är barnets oro stor eller ihållande, kontakta elevhälsan, vårdcentralen eller ring 1177. Mer finns i artikeln om ångest hos barn och tonåringar.
Vad kan man göra åt katastroftankar?
1177 föreslår att du stannar upp en stund och funderar över vad som faktiskt är sant och vad som kanske bara är orostankar. Du kan testa att ställa frågor till dig själv för att få bättre koll på hur sanna tankarna är. Frågorna på 1177 är:
- Vad vet jag om det som oroar mig?
- Om det jag oroar mig för inte händer, vad skulle kunna hända i stället?
- Vad hände förra gången jag oroade mig eller var i en liknande situation?
- Vad kommer troligtvis att hända?
- Hur har det gått för andra i samma situation?
På sin sida om GAD skriver 1177 också att det kan göra katastroftankarna mindre skrämmande att skriva ner dem eller berätta om dem. En tankedagbok är ett sätt att skriva ner dem.
Fler tankefel och hur de ser ut finns i kognitiva förvrängningar. Vi har inte läst någon svensk källa som kan säga hur snabbt det här ger effekt, så vi ger ingen tidsram.
När ska du söka hjälp?
1177 skriver att du ska söka hjälp om du är orolig ofta eller känner att ångest påverkar dig negativt i vardagen. Kontakta en vårdcentral eller psykiatrisk mottagning om du har så mycket ångest att det hindrar dig i vardagen. Det är också skäl att höra av sig om:
- Katastroftankarna är där ofta och du inte kan släppa dem.
- Du har så mycket oro eller ångest att det hindrar dig i vardagen.
- Tankarna känns påträngande och du måste göra något för att lugna dig.
- Du undviker sådant du behöver eller vill göra på grund av tankarna.
Ring 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning. Är du under 25 kan du vända dig till elevhälsan eller en ungdomsmottagning. Har du planer på att ta ditt liv, sök vård på en psykiatrisk akutmottagning. Vid direkt fara för livet, ring 112. Mer finns på krissidan.