En hiss med öppna dörrar som visar ett stort soligt fönster i korridoren.
Illustration, AI-genererad

I korthet

  • Vad: en specifik fobi där rädslan gäller trånga eller slutna utrymmen, till exempel hissar.
  • Vad som håller den vid liv: undvikande av de platser som skrämmer.
  • MR: säg till vårdpersonalen att du är orolig. Du kan prata med dem under undersökningen.
  • Skillnad: agorafobi gäller flera slags situationer, och en panikattack kan komma vid båda.
  • Behandling: fobier behandlas enligt 1177 med KBT och exponering, via vården.

Vad är klaustrofobi?

Klaustrofobi är en rädsla för trånga och slutna utrymmen som är så stark att du undviker dem, eller står ut med dem under kraftig ångest. Rädslan är större än faran motiverar, och du vet ofta själv att den är det.

1177 beskriver en fobi så här: du är så rädd för något att du gör allt för att undvika det. Bland platserna man kan vara rädd för nämner 1177 uttryckligen hissar. På sidan om fobier hör klaustrofobi till de situationsfobier som vi går igenom.

Symtom vid klaustrofobi

Rädslan väcks av att vara instängd eller nära att bli det. Kroppen svarar som vid andra fobier. 1177 nämner panikångest, alltså stark ångest som kommer plötsligt, samt hjärtklappning, andningssvårigheter, yrsel och svettning. Det som syns utåt är oftast undvikandet:

  • Du tar trapporna i stället för hissen, eller tackar nej till platser där du måste åka hiss.
  • Du väljer plats nära dörren, eller kollar var utgångarna finns innan du går in.
  • Du undviker tunnlar, trånga kollektivtrafikvagnar eller små rum.
  • Du oroar dig i förväg inför sådant du vet kan bli trångt, som en resa eller en undersökning.

Rädd för att åka hiss

Hissar är ett av de exempel 1177 ger på platser man kan vara rädd för. En hiss är liten, stängd och svår att lämna när dörrarna väl stängts. Det är ofta därför den blir den första platsen man börjar undvika.

Fråga dig vad du är rädd för i hissen: att vara instängd, att inte kunna ta dig ut eller att få en panikattack där. Svaret spelar roll vid en bedömning, och det går inte att läsa ut av att du undviker hissar.

Undvikandet håller rädslan kvar

Varje gång du slipper får hjärnan lära sig att undvikandet var det som räddade dig. 1177 beskriver samma sak: genom att undvika det du är rädd för kvarstår rädslan. Trapporna ger lättnad nu och en starkare rädsla nästa gång.

Vad orsakar klaustrofobi?

Det finns inget enkelt svar på varför en människa utvecklar en fobi. 1177 skriver om fobier i allmänhet att en viss medfödd känslighet kan öka risken, att en skrämmande upplevelse kan utlösa fobin och att rädsla kan läras in genom att man ser andra vara rädda. Hos andra går det inte att peka på någon startpunkt.

Det bättre kända är vad som håller rädslan kvar, nämligen undvikande. Därför handlar behandlingen om vad du gör, inte om att gräva fram ursprunget. Du behöver inte veta varför det började för att söka hjälp.

Har jag klaustrofobi? Frågor att ställa dig själv

CoachOnline har inget klaustrofobi-test med poäng, och vi har inte hittat något validerat svenskt självtest. En poängsumma skulle ge sken av en säkerhet vi inte kan stå för. Frågorna nedan är inget test, men de visar hur mycket rädslan styr:

  • Kommer rädslan i trånga eller slutna utrymmen, eller även när jag bara tänker på dem?
  • Är rädslan större än faran, så att jag själv tycker den är överdriven?
  • Vilka platser undviker jag, och vad kostar det mig i jobb, resor eller vård?
  • Vad gör jag för att känna mig trygg, till exempel kollar utgångar eller tar trapporna?
  • Får jag panikattacker, och kommer de bara i de här situationerna?
  • Hur länge har det pågått, och har det blivit värre?

Känner du igen dig i flera är det en anledning att kontakta vården, inte ett bevis för en diagnos. Om det är en fobi bedöms i samtal med vården.

Klaustrofobi vid MR-undersökning

Om du är rädd i MR-kameran är du inte ensam om att tycka att det är obehagligt, och du kan få hjälp. Det här är vad 1177 Skåne skriver på sin sida om magnetkameraundersökning:

  • En MR-undersökning är inte farlig och gör inte ont, men det kan kännas obehagligt att ligga stilla i magnetkameran. En del tycker att det känns obehagligt att ligga stilla en längre tid i det ganska trånga undersökningsutrymmet.
  • Du kan prata med vårdpersonalen om du är orolig.
  • Under undersökningen kan du prata med röntgensjuksköterskan genom en mikrofon och en högtalare.
  • Ibland går det att få lugnande läkemedel eller sövas vid undersökningen.
  • Ibland får en närstående följa med in i undersökningsrummet, vilket kan kännas lugnande.
  • Hörlurarna dämpar ljudet från kameran.

Det är regionerna som driver röntgenmottagningarna, och vad som gäller på just din mottagning avgör den. Ta därför upp din rädsla med vårdpersonalen. Avstå inte från en undersökning du blivit remitterad till utan att prata med den som remitterat dig.

Klaustrofobi, agorafobi eller panikattack?

Tre saker blandas ofta ihop eftersom de kan uppträda i samma situation, till exempel i en hiss.

Klaustrofobi eller agorafobi

Klaustrofobi är en specifik fobi där rädslan gäller trånga eller slutna utrymmen. Agorafobi är en egen diagnos. Enligt kriterierna på vår sida om agorafobi gäller den markerad rädsla för två eller fler slags situationer, där slutna platser är en av dem, och inte bara för ett utrymme. En person som bara är rädd för hissar och tunnlar passar sämre in på agorafobi än den som även är rädd för kollektivtrafik eller att vara ute ensam. Var gränsen går bedöms av vården.

Klaustrofobi eller panikattack

En panikattack är en reaktion, inte en diagnos, och den kan komma vid många fobier. 1177 räknar panikångest bland symtomen vid fobi. Hur en attack ser ut och vad som brukar hjälpa finns på sidan om panikattack. Kommer attackerna också när du inte är i ett trångt utrymme, handlar det om något annat än klaustrofobi. Det bedöms av vården, och paniksyndrom är en av de saker man då tittar på.

Behandling av klaustrofobi

1177 skriver att fobier brukar behandlas med kognitiv beteendeterapi, KBT. En viktig del är exponering: med stöd av en behandlare möter du det du är rädd för stegvis i stället för att undvika det.

Vi har inte hittat en svensk myndighetssida skriven just om klaustrofobi, så det som står här bygger på vad 1177 skriver om fobier i allmänhet. Hur ett upplägg ser ut för dig avgör vården. Vi lägger inte fram något eget övningsprogram, och vi råder inte till att trappa upp exponering på egen hand.

Rädsla för flyg är en annan situationsfobi som behandlas på samma sätt, och den beskrivs på sidan om flygrädsla.

När ska du söka hjälp?

1177 skriver att du ska söka hjälp om rädslan påverkar och begränsar ditt liv. Det gäller särskilt om:

  • Du tackar nej till jobb, resor eller sociala sammanhang på grund av rädslan.
  • Du undviker sjukvård eller undersökningar du behöver, som en MR.
  • Du får panikattacker, eller är rädd för att få dem.
  • Du lägger mycket tid på att planera bort trånga platser.
  • Du själv är orolig för att det blir värre.

1177 rekommenderar att du kontaktar en vårdcentral eller en psykiatrisk öppenvårdsmottagning, och du kan också ringa 1177 för sjukvårdsrådgivning. Vårdcentralen är en bra första dörr och kan hänvisa vidare.

Mår du dåligt? Ring 1177 för rådgivning. Vid akut fara: 112. Mind Självmordslinjen: 90101. Se krissidan.