En slingrande stig över en höstäng mot ett litet hus med tänt fönster.
Illustration, AI-genererad

I korthet

  • Gränsen: ordet har ingen fast definition, men Försäkringskassans bedömning ändras efter 90 och 180 dagar.
  • Ersättning: sjukpenning från Försäkringskassan, och för många en kompletterande försäkring genom jobbet.
  • Uppsägning: sjukdomen i sig är i princip inte ett skäl, men andra skäl kan finnas. Fråga facket.
  • Semester: du kan ta ut och spara semester som sjukskriven.
  • Måendet: förlorade rutiner och kontakter kan göra lång sjukskrivning tung i sig.

Vad räknas som långtidssjukskriven?

Det finns ingen enskild gräns som alla använder. Ordet syftar i vardagligt tal på en sjukskrivning som pågår i många månader. De gränser som i praktiken spelar roll är Försäkringskassans steg vid dag 90 och dag 180, som du läser om nedan.

Sjukanmälan till arbetsgivaren gör du själv. Det är en läkare som bedömer om en längre sjukskrivning behövs, utifrån hur sjukdomen påverkar din förmåga att arbeta. Vid stress eller utmattning är vårdcentralen första steget, och hur det går till beskrivs i sjukskrivning vid utmattning. Den här sidan gäller lång sjukskrivning oavsett orsak och upprepar inte den guiden.

Så fungerar rehabiliteringskedjan när du är långtidssjukskriven

Rehabiliteringskedjan är de steg Försäkringskassan använder för att bedöma din rätt till sjukpenning. Ju längre du är sjukskriven, desto bredare blir frågan om vilket arbete du ska kunna göra. Enligt Försäkringskassan gäller för dig som är anställd:

  • De första 90 dagarna: du har rätt till sjukpenning om du inte kan utföra ditt vanliga arbete.
  • Efter 90 dagar: du har bara rätt till sjukpenning om du inte kan utföra något arbete alls hos din arbetsgivare.
  • Efter 180 dagar: du har rätt till sjukpenning om du inte kan utföra något arbete på den vanliga arbetsmarknaden.

Efter dag 180 finns undantag, bland annat när det är troligt att du kan återgå till din arbetsgivare, vid allvarlig sjukdom och för den som närmar sig pensionsåldern. Egenföretagare och arbetslösa bedöms på andra sätt. Försäkringskassans egen sida om rehabiliteringskedjan har de exakta villkoren, och din handläggare svarar på vad som gäller i just ditt fall.

Ersättning när du är långtidssjukskriven

Grunden är sjukpenning från Försäkringskassan. Belopp och regler ändras med tiden, så vi anger inga summor här. Titta på Försäkringskassans sida om sjukpenning eller ring dem för det som gäller nu.

Många har dessutom en avtalsgruppsjukförsäkring genom anställningen, AGS eller AGS-KL. Den kompletterar ersättningen från Försäkringskassan. Enligt Afa kan du få ersättning tidigast när du varit sjukskriven i 15 dagar. Du ska ha varit anställd i minst 90 dagar och ha en arbetsförmåga på minst 25 procent. AGS gäller privat sektor, AGS-KL kommuner och regioner. Det är din anställning som avgör om du är försäkrad, inte om du är med i facket. Fråga Afa eller din arbetsgivare vad som gäller dig.

Kan man bli uppsagd när man är långtidssjukskriven?

Sjukdomen i sig är i princip inte ett skäl för uppsägning. Unionen beskriver att den som är sjukskriven har ett förstärkt anställningsskydd, och att arbetsgivaren har en långtgående skyldighet att bidra till rehabiliteringen så att du kan gå tillbaka till arbetet.

Det betyder inte att uppsägning är uteslutet. Andra sakliga skäl, till exempel arbetsbrist, kan finnas även när någon är sjukskriven. Varje fall bedöms för sig. Är du orolig eller har fått besked om uppsägning: kontakta ditt fackförbund eller en jurist för en bedömning av just din situation. Den här sidan är ingen juridisk rådgivning.

Semester när du är långtidssjukskriven

Du kan ta ut semester även om du är sjukskriven, och du behöver inte avbryta sjukskrivningen för det. Enligt Unionen påverkas sjukpenningen inte av att du tar ut semester du redan tjänat in.

Enligt Unionen tjänar du in betalda semesterdagar under de första 180 dagarna av sjukskrivningen, och du har rätt att spara semester även som sjukskriven. Hur sparade dagar hanteras kan skilja sig åt mellan arbetsplatser med och utan kollektivavtal. Kontrollera detta med facket eller personalavdelningen. Blir du sjuk under en planerad semester kan du i stället ta ut sjukdagar. Anmäl det till arbetsgivaren så snart du kan.

Hur påverkar lång sjukskrivning måendet?

Lång sjukskrivning kan både hjälpa och tynga. Vilan behövs, men lång tid borta kan ta bort dagens rytm, kollegorna och en del av det som gör att du känner dig som dig själv. Dessutom tillkommer oro för ekonomi, för jobbet och för om du blir bättre. Det finns inget fastställt svar på hur länge det tar att komma tillbaka. Det varierar mycket.

Det här kan hjälpa:

  • Håll fast vid fasta tider för uppstigning, måltider och läggdags, även när inget kräver det.
  • Planera in en liten sak per dag och en kontakt med en annan människa per vecka. Ensamhet smyger sig lätt på.
  • Låt vilan vara vila. Återhämtning är en del av arbetet, inte ett misslyckande.
  • Du är mer än ditt arbete. Känns identiteten borta kan texten om identitet ge ord åt det.

Kommer du så småningom tillbaka beskrivs nästa steg i tillbaka till jobbet efter sjukskrivning. Står jobbet inte längre till buds finns det ett praktiskt spår i bli arbetslös.

Så håller du kontakten med jobbet

Arbetsmiljöverket skriver att arbetsgivaren ska ha en regelbunden dialog med sina medarbetare, också när orsaken till sjukfrånvaron finns utanför arbetsplatsen. Arbetsgivaren ska dessutom alltid börja med att undersöka vad som är möjligt att göra för att anpassa arbetet. Kontakten ska stödja din rehabilitering och inte pressa dig att jobba.

  • Kom överens i förväg om vem som hör av sig, hur ofta och på vilket sätt.
  • Bestäm själv vad du vill berätta om din sjukdom, och be att viktiga besked kommer skriftligt.
  • Säg till om kontakten stressar. Det går att byta kanal, till exempel från telefon till mejl.
  • Ta hjälp av en facklig företrädare eller företagshälsovården om kontakten fastnar.

Ansvaret är delat. Arbetsgivaren ansvarar för anpassningar på jobbet, vården för den medicinska behandlingen och Försäkringskassan för bedömningen av din rätt till sjukpenning.

När ska du söka hjälp?

Sök hjälp om du:

  • känner dig nedstämd större delen av dagen under en längre tid, eller har förlorat intresset för det som brukar kännas viktigt. Läs om depression och kontakta vårdcentralen.
  • inte blir bättre, trots vila, eller blir sämre.
  • har sömnen, aptiten eller orken kraftigt förändrade.
  • tänker att livet inte är värt att leva. Då ska du söka hjälp direkt, se rutan längst ned.

Vårdcentralen är rätt ingång, eller ring 1177 för rådgivning. Är utmattning bakgrunden finns beskrivningen i utmattningssyndrom.

Mår du dåligt? Ring 1177 för rådgivning. Vid akut fara: 112. Mind Självmordslinjen: 90101. Se krissidan.