I korthet
- Vad: återkommande, svårkontrollerat köpande som fortsätter trots negativa konsekvenser
- Diagnos: ingen egen diagnos i DSM-5-TR; i ICD-11 bara ett exempel under en restkategori
- ADHD: impulsivitet hänger ihop med tvångsmässigt köpande, men vi har inget tal på hur ofta de förekommer ihop
- Skulder: kommunens budget- och skuldrådgivning är kostnadsfri och har sekretess
- Test: vi erbjuder inget, bara självfrågor som inte är ett test
Vad är shoppingberoende?
Shoppingberoende, även kallat köpberoende eller tvångsmässigt köpande, är ett mönster där du har en stark upptagenhet av att handla och en lust att köpa som är svår att stå emot. Du fortsätter att köpa trots att det skapar lidande eller problem. I forskningen kallas det compulsive buying-shopping disorder.
Forskare som beskrivit tillståndet nämner återkommande köp som skapar obehag och försämrar vardagen, och att många inte kan sluta fast de möter följder som skuldkänslor, ekonomiska problem och problem på jobbet. Det är alltså inte köpandet i sig som är problemet, utan att du tappat kontrollen över det.
Vi har inte hittat någon svensk myndighetssida som beskriver köpberoende. Det som står här om hur tillståndet klassas och behandlas bygger därför på forskningsartiklar, och det som gäller skulder och rådgivning bygger på Konsumentverket och Kronofogden.
Är shoppingberoende en diagnos?
Inte som egen diagnos. Enligt forskningsartiklar vi läst tar DSM-5-TR, den amerikanska diagnosmanualen, inte med tvångsmässigt köpande som ett kliniskt tillstånd. Överdrivet köpande nämns där bara i samband med samlarsyndrom, och inte som ett eget tillstånd.
ICD-11, WHO:s klassifikation, har ingen egen kod för köpberoende. Enligt samma forskningsartiklar nämns det som exempel under "övriga specificerade impulskontrollstörningar", koden 6C7Y, utan fastställda kriterier. Vi har läst detta i forskningslitteraturen och inte i WHO:s egen databas, och vi har inte kontrollerat hur svensk vård tillämpar det.
Bland forskare pågår en debatt om var tillståndet hör hemma. Vissa vill räkna det som ett beteendeberoende, andra som en impulskontrollstörning. Gränsen mellan "shoppar mycket" och "beroende" är dessutom inte fastställd. Därför kan ingen sajt, inte heller vi, ge dig ett ja eller nej med en poängsumma.
Shoppingberoende test: självfrågor, inte ett test
CoachOnline har inget test för shoppingberoende. Vi har inte hittat något validerat svenskt självtest och hittar inte på någon poänggräns. Frågorna nedan ger ingen poäng och säger inget om diagnos. De är till för att du ska se ditt eget mönster tydligare.
- Har du försökt köpa mindre men inte lyckats?
- Tänker du på att handla mycket av dagen, eller dras du tillbaka till sajter och appar?
- Köper du för att dämpa en känsla snarare än för att du behöver sakerna?
- Döljer du köp eller ljuger om vad saker kostade?
- Har du saker kvar med prislappen på eller förpackningen oöppnad?
- Har du handlat för pengar som egentligen skulle gå till hyra, räkningar eller mat?
- Känner du skam eller ånger efter, men köper igen?
Svarar du ja på flera är det en anledning att prata med någon, inte ett bevis för en diagnos. Ett nej på alla betyder inte heller att allt är bra om pengarna ändå tar slut. Mer om skammen i skam.
Shoppingberoende och ADHD
Impulsivitet och shoppingberoende hänger ihop. I en forskningsstudie hade personer med tvångsmässigt köpande högre impulsivitet än andra, och ju högre köppoäng, desto högre impulsivitet. Impulsivitet är en del av bilden vid ADHD.
Däremot har vi inte hittat en studie som visar hur vanligt det är att ha både ADHD och shoppingberoende, så vi anger inget tal och drar ingen slutsats om orsak. En nyligen publicerad enkätstudie bland vuxna fann att ADHD-symtom hängde ihop med skuld, men den mätte inte tvångsmässigt köpande.
Praktiskt betyder det här: har du ADHD, eller misstänker det, och tappar kontrollen över pengar, ta upp båda sakerna med vården. Det ena kan påverka hur det andra bör hanteras. Hur lust, belöning och vanor hänger ihop kan du läsa om i hjärnans belöningssystem.
Shoppingberoende och skulder: vart vänder du dig?
Kontakta kommunens budget- och skuldrådgivning. Enligt Konsumentverket måste alla kommuner erbjuda ekonomisk rådgivning till personer med skulder. Den är kostnadsfri och omfattas av sekretess, och socialnämnden i kommunen ansvarar för den.
Rådgivaren kan bland annat hjälpa dig att planera en budget, hantera skulderna, kontakta och förhandla med dem du är skyldig pengar, och ansöka om skuldsanering samt ge stöd före, under och efter den. Om din kommun saknar rådgivning, eller om du inte får den hjälp du har rätt till, kan du anmäla det till Inspektionen för vård och omsorg, IVO.
Kronofogden skriver att det viktigaste är att du är aktiv och försöker lösa situationen. Ett första steg är att kontakta den du är skyldig pengar, eftersom du kanske kan skjuta på betalningen eller komma överens om en avbetalningsplan. Hyra, el, mat och mobilräkning ska betalas först. Om du jobbar kan Kronofogden ta en del av lönen, så kallad löneutmätning.
Kronofogden skriver också att skuldsanering inte är till för tillfälliga ekonomiska problem, utan för den som inte kan betala sina skulder på många år. Budget- och skuldrådgivaren kan hjälpa dig bedöma var du står. Kronofogden uppger att rådgivningen kostar ingenting, att rådgivarna har tystnadsplikt och att du kan vara anonym.
Ekonomisk stress i sig behandlas i ekonomisk stress. Här ger vi medvetet inga råd om lån eller sparande; reglerna ändras och rådgivaren känner din situation.
Hjälp och behandling vid shoppingberoende
Vi har inte hittat någon svensk behandlingsriktlinje för köpberoende. Det vi har läst är en översikt över forskningen: av 13 behandlingsstudier verkade kognitiv beteendeterapi i grupp minska symtomen, medan antidepressiva av typen SSRI och läkemedlet topiramat inte var bättre än placebo.
Forskarna bedömde samtidigt att studierna var svaga och att rapporteringen ofta var bristfällig, så säkerheten är låg. Ingen av studierna gällde nätshopping. Läs resultatet som en antydan, inte som ett löfte. Vilken behandling som passar avgör vården, och KBT är bara en av vägarna.
Eftersom det inte finns en egen diagnos kan vägen in i vården bli ojämn. Vårdcentralen är en vanlig första kontakt och kan hänvisa vidare, och du kan ringa 1177. Vi har inte kunnat bekräfta vilka mottagningar i Sverige som tar emot just köpberoende. Handlar det om spel om pengar är det en annan väg, och den beskrivs i spelberoende.
Små hinder, utan löfte om effekt
Det här är inte behandling och vi har inte hittat studier som visar att det hjälper. Men det är rimliga saker att pröva: ta bort sparade kortuppgifter, avinstallera butiksappar, avsluta prenumeration på reklam och vänta med köp du annars gör direkt. Gör det gärna tillsammans med en närstående om du kan.
Beroenden i stort, och vad som skiljer vanor från beroende, beskrivs i beroende och missbruk.
När ska du söka hjälp?
Sök hjälp när shoppingen har slutat vara ett val. Särskilt om:
- Du försöker minska men misslyckas om och om igen.
- Du döljer köp eller lånar för att kunna handla mer.
- Du inte kan betala hyra, el, mat eller räkningar.
- Skulderna växer eller du får krav och inkassobrev du inte öppnar.
- Du mår dåligt, skäms mycket eller känner dig hopplös.
Ekonomin tar du till kommunens budget- och skuldrådgivning, och vid större skulder kan Kronofogden vara nästa steg. Måendet tar du till vårdcentralen eller 1177. Bor du med någon som påverkas av dina skulder kan det kännas svårt, men det går att berätta för en rådgivare först; rådgivningen har sekretess.