En skolryggsäck på trappan till en skola med halvöppen dörr.
Illustration, AI-genererad

I korthet

  • Vad: ångest eller oro som hänger ihop med skolan. Det är ett vardagsord, inte en diagnos.
  • Hur det märks: ofta som ont i huvudet eller magen, sämre sömn, nedstämdhet och att barnet undviker skolan.
  • Orsaken: kan vara ångest, men också mobbning, ensamhet, stress, bristande stöd eller problem hemma.
  • Skolan ska: ta reda på varför barnet är borta och erbjuda anpassningar tillsammans med elevhälsan.
  • Sök vård om: oron påverkar vardagen och är svår att hantera. Ring 1177.

Vad är skolångest?

Skolångest är ett vardagsord för ångest eller oro som hänger ihop med skolan. Det är ingen diagnos. 1177 beskriver ångest och oro som en av flera möjliga orsaker till att ett barn inte är i skolan, vid sidan av till exempel mobbning, ensamhet och stress.

Det betyder att två barn som båda säger "jag vill inte gå" kan ha helt olika skäl. För ett barn handlar det om rädslan för att bli bedömd i klassrummet, för ett annat om att ingen vill vara med på rasten. Det finns därför ingen genväg förbi frågan vad som är svårt just i skolan.

Hör oron mest ihop med att vara ifrån dig finns en egen sida om separationsångest hos barn. Ångest hos barn i stort beskrivs i ångest hos barn och tonåringar.

Tecken på skolångest: magont och huvudvärk på morgonen

Ångest märks ofta i kroppen. Enligt 1177 kan barn med ångest få ont i magen, må illamående, få hjärtklappning eller spända muskler, och starka kroppssymtom tolkas ibland som sjukdom fastän orsaken är ångest. Om frånvaro beskriver 1177 att barnet ofta kan ha ont i huvudet eller magen och sova sämre eller vara ledset. Hur stress kan kännas i kroppen hos vuxna och unga beskrivs i huvudvärk av stress och ont i magen av stress.

Andra tecken som 1177 nämner vid ångest hos barn är att barnet gråter lättare, får fler utbrott, har svårt att koncentrera sig eller drar sig undan. Ett tydligt tecken är när barnet plötsligt börjar reagera på ett nytt sätt som du inte känner igen.

Magont och huvudvärk betyder inte att barnet låtsas. De kan vara riktiga besvär, och de kan också ha en kroppslig orsak. Frågan om vad som är vad avgörs inte hemma vid frukostbordet utan av vården. Ett mönster som återkommer inför skolan är i alla fall värt att ta på allvar.

Skolångest hos barn och på högstadiet

Hos yngre barn syns oron ofta som något annat än ord: gråt, utbrott eller att barnet har svårt att släppa dig vid lämningen. 1177 nämner att separationsångest kan märkas när barnet lämnas på förskola eller skola. Barn har sällan orden för det de känner, så det du ser är oftast beteendet.

Under högstadiet och tonåren kan orsakerna bli fler och mer sammansatta. 1177 (Region Jönköpings län) nämner som skäl till att man mår dåligt i skolan bland annat höga krav, stress, konflikter, ensamhet, mobbning, koncentrationssvårigheter och sömnproblem. Samma sida understryker att det aldrig är den unges fel att bli mobbad eller att tycka att skolan är svår.

Undviker den unge ofta sociala situationer av rädsla kan det vara social ångest, som 1177 beskriver som att det kan bli svårt att till exempel räcka upp handen i klassrummet. Läs mer om social ångest. Höga krav på sig själv kan du läsa om i prestationsångest.

Skolångest på gymnasiet

På gymnasiet är den unge oftare själv den som bär kontakten med skolan, och som förälder får du mindre insyn. Det gör det extra viktigt att den unge vet vem som går att prata med.

1177 räknar upp mentor, lärare, rektor, elevhälsan och kurator som vuxna i skolan att vända sig till, och ungdomsmottagningen som en vårdkontakt den unge kan ta själv. 1177 föreslår också att den som undviker saker av oro prövar att utmana sig lite i taget och pratar med en lärare, mentor eller kurator för att hitta ett lagom tempo.

Som förälder kan du fråga öppet utan att kräva svar, och göra det lätt att komma till dig. Vill den unge hellre prata med någon annan är det inget misslyckande. Bris riktar sig till barn och unga som vill prata med en kurator om bland annat skolan, och man kan ta kontakt via chatt eller mejl.

Skolångest, ADHD eller autism

Skolan kan bli tung av många skäl. 1177 nämner koncentrationssvårigheter och diagnoser bland de saker som kan göra att en ung mår dåligt i skolan. Har ditt barn eller du själv adhd eller autism kan skolmiljön i sig vara en del av svårigheten, till exempel när kraven är otydliga eller miljön är stökig.

Hur det här ser ut i skolan beskrivs i NPF i skolan. Läs också om adhd och autism. Misstänker du att ångesten och en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning hänger ihop är det vården som utreder det, inte skolan och inte den här sidan.

Vad kan föräldrar göra vid skolångest?

Börja med att lyssna. 1177 rekommenderar att du sätter av tid och frågar om skolan, rasterna, lärarna och kompisarna utan att pressa, eftersom barnet kanske inte kan förklara varför. Skuld hör inte hit: varken barnet eller du har gjort fel.

  • Bygg rutiner. 1177 nämner god sömn, fysisk aktivitet och bra mat som stöd.
  • Ta fram lösningar tillsammans. Utgå från barnets egna förslag.
  • Ge praktiskt stöd. 1177 ger som exempel att följa med till skolan på morgonen eller att komma överens om att ta en lektion i taget.
  • Kontakta skolan. Börja med mentor, klassföreståndare eller en lärare barnet litar på. Berätta för barnet att du gör det, och för anteckningar om vad som sägs och beslutas.
  • Uppmuntra utan att skälla. Vid ångest hos barn skriver 1177 att barnet behöver uppmuntras att göra det som skrämmer, men utan skäll.

Din egen oro är också ett skäl att få stöd. För den finns hur man slutar oroa sig.

Vad ska skolan göra vid skolångest?

Skolan ska ta reda på varför barnet inte är där. Enligt 1177 kan det ske genom möten med mentor eller annan personal, bland annat elevhälsan, och skolan kan samarbeta med andra, som socialtjänsten och barn- och ungdomspsykiatrin (BUP).

1177 nämner som exempel på stöd en lugnare studieplats, hjälp med läxor, anpassat schema eller en stödperson. Barnet kan få en arbetsplan som beskriver stödet.

Extra anpassningar och särskilt stöd

Skolverket beskriver extra anpassningar som en mindre ingripande stödinsats som normalt ges i den ordinarie undervisningen. De kräver inget formellt beslut. Räcker de inte, eller finns det andra svårigheter i elevens skolsituation, ska behovet av särskilt stöd utredas. Särskilt stöd beslutas av rektorn i ett åtgärdsprogram.

Utredningen ska enligt Skolverket ske i samråd med elevhälsan, om det inte är uppenbart att det inte behövs. Vårdnadshavarens medgivande krävs inte för själva utredningen, men krävs för vissa psykologiska eller medicinska utredningar.

Om skolan inte hjälper

Enligt 1177 kan du vända dig till rektorn om mentorn inte hjälper, och till skolans huvudman om rektorn inte gör det. Tycker du att skolan inte gör tillräckligt kan du anmäla till Skolinspektionen eller barn- och elevombudet.

När skolångest blir frånvaro

När barnet inte längre går till skolan, helt eller delvis, rör det sig om skolfrånvaro. 1177 skriver att det är viktigt att barn som inte är i skolan får hjälp så snart som möjligt, och att frånvaro utan godkänd orsak kallas ogiltig frånvaro eller skolk, även när orsaken är psykisk ohälsa.

Långvarig frånvaro och hur du som förälder kan hjälpa beskrivs på egen sida: hemmasittare. Det finns inget fastställt svar på hur länge en frånvaro får pågå innan du ska agera. 1177 pekar på att hjälp ska komma så tidigt som möjligt.

När ska man söka vård för skolångest?

Kontakta vården när oron eller ångesten påverkar vardagen och är svår att hantera, eller om du oroar dig för barnets utveckling. Ring 1177 för sjukvårdsrådgivning dygnet runt, så får du hjälp att hitta rätt.

Vägarna in är flera. 1177 nämner elevhälsan, som i skolan består av bland annat skolsköterska, skolkurator och skolpsykolog, vårdcentralen, ungdomsmottagningen och BUP när psykiska besvär gör att barnet inte orkar med skolan. Ungdomsmottagningen kan unga kontakta själva från ungefär 13 år.

Behandling av ångest hos barn bygger enligt 1177 på kunskap om ångest och kognitiv beteendeterapi (KBT), där barnet stegvis övar på att möta det som skrämmer. Vilken hjälp som passar bedöms av vården.

Visar barnet tecken på att vilja skada sig själv eller ta sitt liv: kontakta vården direkt via 1177 eller BUP, och ring 112 vid akut fara.

Mår du dåligt? Ring 1177 för rådgivning. Vid akut fara: 112. Mind Självmordslinjen: 90101. Se krissidan.