I korthet
- Vad: att gnissla eller pressa ihop tänderna, på natten eller på dagen. Det sker oftast utan att du märker det.
- Orsak: enligt 1177 är det oklart varför man gnisslar i sömnen. Stress, oro, rökning, alkohol och snarkning kan öka risken.
- Tecken: slitna tänder, knäppande käke, värk vid tuggning eller en dov värk i tinning eller panna när du vaknar.
- Hjälp: tandläkaren bedömer. Bettskena, träningsprogram för underkäken och lagning av slitna tänder är de vägar 1177 beskriver.
- Barn: vanligt hos små barn och går oftast över vid ungefär sju års ålder.
Vad är tandgnissling (bruxism)?
Tandgnissling, på medicinska bruxism, innebär att du gnisslar eller pressar ihop tänderna utan att tugga eller svälja. Det kan ske när du sover eller när du är vaken. Enligt 1177 ger gnisslande och pressande delvis olika tecken: gnisslande syns som slitna tänder, pressande märks mer som värk och spänning i käken.
Många vet inte om att de gör det. Tecknen märks i stället på tänderna och i käken. Därför är det tandläkaren eller tandhygienisten som först ser det, eller en bäddpartner som hör ljudet om natten.
Den här sidan handlar om den psykologiska delen, alltså stress, spänning och sömn, men tandvården är den som bedömer och behandlar själva tandgnisslingen.
Tandgnissling: orsak och koppling till stress
Orsaken är inte fastställd. Enligt 1177 är det oklart varför man gnisslar eller pressar tänder när man sover. Stress och oro kan öka risken, och 1177 skriver att tandpressning på dagen kan hänga ihop med stress. Det är en koppling, inte en förklaring som gäller alla.
Stress är inte ensam. 1177 nämner också rökning, alkohol och snarkning som faktorer som kan öka risken för att gnissla på natten. Mer sällan kan neurologisk sjukdom, stroke eller skadligt bruk av läkemedel eller droger ligga bakom. Därför ska du inte gissa orsaken själv, utan låta en tandläkare bedöma.
Det vi inte har hittat är en svensk källa som anger hur stor del av tandgnisslingen som beror på stress. Sidan anger därför inga andelar. Det du kan veta är att perioder med mycket press är en rimlig tid att vara extra uppmärksam på käken. Hur stress påverkar kroppen i stort beskrivs i guiden om stress.
Gnissla tänder i sömnen
Att gnissla tänder i sömnen sker enligt 1177 framför allt när sömnen går från djup till ytlig.
Sömn och tandgnissling kan påverka varandra, men vi har inte hittat en källa som visar åt vilket håll det går. Det du kan göra är att ta hand om sömnen av egna skäl. 1177 nämner snarkning som en riskfaktor, så berätta för tandläkaren om du snarkar. Praktiska steg för sömnen finns i guiden sömn och i artikeln varför kan jag inte sova.
Om du ligger vaken och spänner käken innan du somnar är det något annat än nattligt gnisslande, och avslappningsövningar kan hjälpa dig att varva ned. De behandlar inte tandgnisslingen, men de kan vara ett sätt att möta spänningen.
Bita ihop käkarna: spänning på dagen
Att bita ihop käkarna på dagen är något annat än att gnissla på natten. Du kan göra det när du koncentrerar dig, när du är irriterad eller när du håller tillbaka något. Enligt 1177 kan tandpressning på dagen hänga ihop med stress.
På svenska säger vi ”bita ihop” om att stå ut. Uttrycket är en bild, inget vi har belägg för som orsak, men det är en bild som många känner igen: kroppen gör bokstavligt det vi gör i huvudet. Att märka när käken är spänd är ett första steg, eftersom du inte kan släppa något du inte vet att du håller.
Tecken på att du pressar är enligt 1177 knäppande ljud från käken, svårt att gapa, trötthet eller värk i ansiktet, värk vid tuggning och ömma tänder. Pressar du mest när du är vaken är träningsprogrammet för underkäken, som tandläkaren kan ge dig, det som 1177 främst nämner. Känner du igen spänningen från andra delar av kroppen kan en andningsövning eller muskelavslappning vara ett sätt att öva på att släppa.
Vad hjälper mot tandgnissling? Bettskena och annat
Det som hjälper beror på om du gnisslar eller pressar och hur mycket det har skadat. Tandläkaren bedömer det efter att ha frågat om kost, läkemedel och stress och undersökt bettet och käkarnas rörlighet. Så här beskriver 1177 alternativen:
- Bettskena. Oftast en genomskinlig plastskena i överkäken som du bär när du sover. Den anpassas efter dina tänder och fungerar som en stötdämpare. Den skyddar tänderna men tar inte bort orsaken.
- Träningsprogram för underkäken. Rörelser som slappnar av käkmusklerna. De hjälper främst dem som pressar tänderna när de är vakna.
- Bettjustering. Tandläkaren kan slipa eller bygga upp tänder om bettet är ojämnt.
- Lagning och ersättning av tänder. Det skyddar de tänder som finns kvar från att slitas snabbare.
- Fysioterapi. Kan användas vid muskelbesvär i käke och ansikte.
Vi går inte in på läkemedel eller andra medicinska ingrepp här. Det är tandläkarens och läkarens bedömning. Kostnaden för en bettskena har vi inte läst oss till, så fråga kliniken innan du bestämmer dig.
Stress och spänning ligger utanför det tandläkaren kan ta bort. Där kan du själv göra något, till exempel genom återhämtning och vanor som beskrivs i guiden om stresshantering. Det ersätter inte tandvård, men det är en del av helheten.
Tandgnissling hos barn
Att barn gnisslar tänder är vanligt, och enligt 1177 börjar det ofta runt ett års ålder. Det går oftast över eller minskar vid ungefär sju års ålder. Ofta beror det på att tänderna växer fram och på hur bettet ser ut, och det behöver inte behandlas.
Kontakta en tandläkare om barnet gnisslar kraftigt, får huvudvärk eller om du oroar dig. Är barnet också spänt eller oroligt kan artikeln om ångest hos barn och tonåringar vara till hjälp, men vi har inte hittat en källa som säger att gnisslandet hos barn vanligen beror på ångest.
När ska du söka hjälp för tandgnissling?
Kontakta en tandläkare så snart du misstänker att du gnisslar eller pressar tänder. Det gäller särskilt om tänderna ser slitna ut, om käken knäpper eller värker, om det är svårt att gapa eller om du vaknar med dov värk i tinning eller panna. Du kan ringa 1177 för rådgivning om tandvård. Enligt 1177 kan du söka tandvård på den mottagning du själv väljer i hela landet.
Berätta för tandläkaren om stress, snarkning och hur du sover. Det är sådant som tandläkaren frågar om och som påverkar bedömningen. Märker du att du mår dåligt i stort, med ihållande oro, nedstämdhet eller sömnproblem, är vårdcentralen rätt ingång.
Coaching ersätter inte vård och behandlar inte tandgnissling. Vill du ha stöd i det som ligger runtomkring, som att känna igen när du spänner dig, sortera vad som stressar och bygga in återhämtning i vardagen, finns coaching som ett komplement.