I korthet
- Vad: rädsla eller oro inför tandvård. Tandvårdsfobi är den starkare formen, där du undviker tandvård eller är mycket rädd före och under behandlingen.
- Hur vanligt: enligt 1177 är det vanligt att vara nervös, orolig eller rädd för att gå till tandvården.
- Behandling: kognitiv beteendeterapi (KBT) är enligt 1177 den vanligaste behandlingen. Lustgas, lugnande läkemedel och i vissa fall narkos kan hjälpa behandlingen på plats.
- Första steget: berätta att du är rädd när du bokar tid, och kom överens om ett stopptecken.
- Stöd: vuxna med tandvårdsfobi kan ha rätt till särskilt tandvårdsstöd efter utredning. Villkoren avgörs av regionen och kan skilja sig åt.
Vad är tandvårdsrädsla (tandläkarskräck)?
Tandvårdsrädsla, i vardagligt tal tandläkarskräck, är rädsla eller oro för att gå till tandvården. Enligt 1177 är det vanligt att vara nervös, orolig eller rädd inför tandvård. Det är alltså inget udda eller något du behöver skämmas för.
Tandvårdsfobi är det ord 1177 använder när rädslan tar över. Då undviker du tandvård helt, eller så får du behandling men är mycket rädd både före och under den. Fobi av det här slaget hör till de specifika fobierna, där rädslan för en viss sak är stor i förhållande till faran.
Gränsen mellan nervositet och fobi är glidande. Frågan är hur mycket rädslan styr dina val. Om du kommer till tandläkaren med hjärtat i halsgropen men genomför besöket är det något annat än om du inte har varit där på flera år.
Symtom vid tandvårdsrädsla
Tandvårdsrädsla märks både före, under och efter besöket. Enligt 1177 kan en stark rädsla göra att du har svårt att delta i undersökning och behandling. Vanliga tecken är:
- Du bokar av och bokar om besök, gång på gång.
- Du har svårt att sova inför en tandläkartid.
- Du får ångestkänslor när du tänker på besöket eller sitter i väntrummet.
- Du har svårt att ligga still eller öppna munnen när behandlingen väl börjar.
- Du skjuter upp besöket tills det gör ont, trots att du vet att det behövs.
Följden av undvikandet är ofta tandproblem. De kan i sin tur påverka den allmänna hälsan och självförtroendet, vilket gör det ännu svårare att ringa och boka. Det är den spiralen behandlingen försöker bryta.
Kroppen kan reagera som vid annan stark rädsla. Får du så kraftig ångest att det liknar en panikattack, förklarar guiden om panikattack vad som händer och hur du hanterar stunden.
Vad orsakar tandläkarskräck?
Det finns ingen enskild orsak. Orsakerna varierar från person till person, och många kan inte peka ut när rädslan började. Det som oftast beskrivs är rädslan för att det ska göra ont, obehag av ljud och lukter, och känslan av att ligga utsatt i en stol utan kontroll.
Det är tydligt vad som håller rädslan vid liv: undvikandet. Varje gång du låter bli att gå slipper du obehaget, och hjärnan lär sig att det var undvikandet som räddade dig. Du får aldrig erfara att besöket kunde gå bra. Samma mekanism ligger bakom andra fobier, och den är skälet till att behandlingen bygger på att närma sig steg för steg.
Tandvård är dessutom en situation där du ligger bakåtlutad, med öppen mun och någon annan som gör saker du inte ser. För den som har dåliga erfarenheter sedan tidigare, av tandvård eller av att tappa kontrollen i andra sammanhang, kan det vara en särskilt svår kombination.
Behandling av tandvårdsrädsla
Den vanligaste behandlingen vid stark tandvårdsrädsla eller tandvårdsfobi är kognitiv beteendeterapi, KBT, enligt 1177. Du lär dig först avslappning hos en psykolog, psykiater eller psykoterapeut. Sedan övar du på tandvårdssituationer tillsammans med en tandläkare, först enklare moment och sedan svårare. Principen är densamma som i exponeringsterapi.
Vid sidan av KBT beskriver 1177 flera hjälpmedel under själva tandbehandlingen:
- Lustgas. Du andas en blandning av syrgas och lustgas genom en mask. Det lugnar och lindrar smärta, du är vaken, och du får oftast ändå vanlig bedövning. Lustgas botar inte rädslan men kan göra behandlingen möjlig.
- Lugnande läkemedel. Ibland kan du få sådana inför en tandvårdsbehandling.
- Narkos. En specialisttandläkare måste ha bedömt att behandlingen är nödvändig. Narkos botar inte tandvårdsrädsla, men mycket tandvård kan göras vid ett och samma tillfälle.
Det viktiga är skillnaden mellan att ta sig igenom ett besök och att bli av med rädslan. Lustgas och narkos gör det första möjligt, KBT arbetar med det andra. Behandlingen ska också ske lugnt, med möjlighet att avbryta och med tydlig information om kostnaden.
Så förbereder du besöket när du är rädd för tandläkaren
Börja med att tala om att du är rädd, redan när du bokar. Det är det första rådet från 1177, och det ändrar hur kliniken tar emot dig. Resten går att göra i små steg:
- Berätta för tandläkaren, tandsköterskan eller tandhygienisten att du är rädd, och om du har en sjukdom eller funktionsnedsättning som påverkar vården.
- Be dem förklara vad som ska hända innan det händer.
- Kom överens om ett stopptecken, till exempel att räcka upp handen, som du kan använda om det blir obehagligt.
- Be att få byta behandlare om ni inte förstår varandra. Kliniker har ofta flera tandläkare.
- Fortsätt gå. Att undvika tandvård ger fler problem, och varje besök som går bra gör nästa lättare.
Dagen innan och på väg dit kan du öva en andningsövning eller en av avslappningsövningarna. Att ha övat innan gör att du kan använda dem när det väl behövs. Känner du dig fast i rädslan går det också att be vårdcentralen eller en tandläkare du litar på om en remiss till en mottagning som behandlar tandvårdsrädsla. Det är vad 1177 rekommenderar.
Tandläkarskräck hos barn
Tandvårdsrädsla hos barn innebär att barnet är rädd och orolig för att få tandvård, och det kan påverka hur barnet klarar undersökningar och behandling. Enligt 1177 är det vanligt att barn är rädda för smärta, starka lukter och ljud eller att känna sig blottställda i stolen. Föräldrar kan få hjälp så att barnet blir av med rädslan.
Det här kan du som förälder göra, enligt 1177:
- Berätta för kliniken i förväg att barnet är rädd och be om extra tid.
- Förbered barnet hemma, till exempel genom att prata och titta på filmer tillsammans.
- Var lugn själv. Barnet har lättare att känna sig lugnt om du är det.
- Låt barnet bestämma takten under besöket.
- Byt team eller klinik om kontakten inte fungerar.
Behandlingen sker stegvis, med ett stopptecken som ni kommit överens om, andnings- och avslappningsövningar och vid behov bedövning. Beroende på ålder kan lustgas eller lugnande medel användas. Narkos är ovanligt och används när andra metoder inte fungerar. Vid mycket stark rädsla kan barnet remitteras till specialisttandvård, och 1177 hjälper dig att hitta vård. Om du mest oroar dig för barnets ångest i stort finns en artikel om ångest hos barn och tonåringar.
Tandvårdsrädsla och bidrag: vad gäller i Sverige?
Vuxna med tandvårdsfobi kan ha rätt till särskilt tandvårdsstöd. Det följer reglerna för sjukvård, inte vanlig tandvård. Så här beskriver 1177 det:
- Behandlingen av fobin ges till samma avgift och med samma högkostnadsskydd som vanlig sjukvård. Stödet gäller behandling av fobin.
- Du ska ha undvikit tandvård i flera år, bortsett från korta akutbesök. Tidigare tandvård under narkos på grund av rädsla kan också räknas.
- En utredning görs gemensamt av en tandläkare och en psykiater, psykolog eller psykoterapeut. Efter den görs en behandlingsplan, och regionen bedömer den innan vården och stödet beviljas.
Regionerna skiljer sig åt. Enligt 1177 ingår i en del regioner också en del av kostnaden för tandvården i högkostnadsskyddet, och vilka mottagningar som finns och vad de erbjuder beror på var du bor. Vi anger därför inga belopp. Fråga tandvårdskliniken eller ring 1177 om vad som gäller i din region.
För barn och unga gäller något annat. Enligt 1177 är tandvården fri till och med sista december det år man fyller 19, och några regioner har högre åldersgräns.
När ska du söka hjälp?
Sök hjälp när rädslan styr dina val i stället för tvärtom. Det gäller särskilt om:
- Du har undvikit tandvården länge, eller bokar av om och om igen.
- Du inte kan sova inför ett besök.
- Du har tandproblem som du skjuter upp att få hjälp med.
- Rädslan gör att du inte klarar undersökning eller behandling.
Vänd dig till en tandvårdsmottagning som behandlar tandvårdsrädsla, en tandläkare eller tandhygienist du litar på, eller din vårdcentral. Be dem om en remiss till en mottagning som behandlar tandvårdsrädsla. Ring 1177 om du inte vet var du ska börja. Har rädslan en bredare ångestbild, med oro i många situationer, är vårdcentralen rätt ingång för en bedömning. Coaching ersätter inte vård. Vill du ha stöd i det som ligger runtomkring, som att sortera tankar inför ett besök och hålla fast vid en plan, finns coaching som ett komplement.