I korthet
- Vad: en fixering vid att äta rätt och rent, där matreglerna blir allt strängare och tar över livet.
- Diagnos: ortorexi finns inte som egen diagnos i DSM-5 eller ICD-11, men det betyder inte att besvären är ofarliga.
- Gränsen: att bry sig om sin mat är inte ortorexi. Det är när maten styr dig, och inte tvärtom, som det blir ett problem.
- Risken: ätstörningar kan vara livshotande. Äter du allt för lite är det en fråga för vården.
- Hjälp: vårdcentral eller 1177. Vid fara för livet: 112.
Vad är ortorexi?
Ortorexi är en benämning på en fixering vid att äta rätt och rent. Det som börjar som ett intresse för hälsa blir till regler som du inte kan bryta, och maten får ett moraliskt skimmer: vissa livsmedel är "bra" och andra "orena", och du mäter dig själv efter vad du äter.
Begreppet myntades av Steven Bratman 1997, som föreslog det som en möjlig ny ätstörning. Fokus ligger på matens renhet och kvalitet.
Är ortorexi en diagnos?
Nej, inte i dag. En översikt av forskningen från 2021 konstaterar att ortorexi inte finns i de officiella klassifikationerna DSM-5 och ICD-11, och att varken den amerikanska psykiatriföreningen eller WHO erkänner det som en psykisk sjukdom. Det finns heller inga fastställda kriterier, och forskare är oeniga om det är en egen störning eller en variant av andra tillstånd.
Det här ska inte läsas som att problemet inte finns. Att något saknar diagnoskod betyder bara att vården inte har en färdig mall för det. Den som äter allt för lite kan ha en ätstörning som finns i systemen, och det är vården som avgör, inte du själv och inte vi.
Symtom: så kan ortorexi märkas
Det är sällan en enskild vana som avslöjar mönstret utan hur strikt det blivit och vad det kostar. Det kan se ut så här:
- Regler som skärps. Listan över vad som är tillåtet blir kortare med tiden, och undantagen försvinner.
- Ångest och skuld när du ätit något utanför reglerna, även av misstag.
- Mycket tid och tankekraft: planera, läsa innehållsförteckningar, söka information och jämföra.
- Undvikande av sällskap. Middagar, resor och kalas blir svåra om du inte styr maten.
- Mat som något hotfullt. Det som kallas oren, osund eller giftig väcker rädsla snarare än obehag.
Hälsosamt ätande eller ortorexi? Frågor till dig själv
Att vilja äta bra är inte ett problem. Gränsen går vid vad mönstret gör med dig. Frågorna nedan är inget test och ger ingen poäng, för vi har inte hittat något validerat svenskt självtest och vill inte låtsas att en siffra kan avgöra det här. De är ett sätt att titta på mönstret.
- Styr maten dig, eller styr du maten?
- Blir du orolig, skamsen eller arg när en regel bryts?
- Har listan över tillåten mat blivit kortare över tid?
- Undviker du människor eller tillfällen för att slippa äta på andras villkor?
- Har du på sistone mått sämre, blivit tröttare eller tappat kraft av hur du äter?
- Skulle det kännas omöjligt att ändra på en regel, även om en läkare bad dig?
Svarar du ja på flera av dem är det en anledning att prata med vården, inte ett bevis för något. Svaret på den sista frågan är extra viktigt: om du inte kan släppa en regel ens när någon som kan sin sak ber dig, är det mönstret som styr.
Ortorexi och träning
Hos en del hänger de strikta matreglerna ihop med ett lika strikt förhållande till träning. Maten styr träningen och träningen styr maten, och en vilodag eller en avvikande måltid väcker ångest i stället för vila. Då är det inte längre ett val utan ett tvång. Mer om det finns på sidan om träningsberoende.
Frisk & Fri, riksföreningen mot ätstörningar, vänder sig till den som har en problematisk relation till mat, kropp och träning, och det är en bra beskrivning av vad du kan fråga dig själv. Hur vanligt sambandet är har vi inte hittat någon svensk källa på, så vi säger bara att det är ett mönster att vara uppmärksam på, särskilt om du tränar mycket eller är aktiv inom idrott.
Är ortorexi farligt?
Det kan vara det. När allt fler livsmedel stryks kan du få för lite av det kroppen behöver, och du kan bli trött, svag och sjuk. 1177 skriver om anorexi att det är en ätstörning som kan vara livshotande om du inte får behandling, och att den som är mycket påverkad av svält kan behöva sjukhusvård. Ortorexi är inte samma sak som anorexi, men även vid ortorexi kan det bli för lite mat.
Det farliga är alltså inte viljan att äta bra utan att reglerna tar över så att kroppen inte får det den behöver, och att du isolerar dig. Vänta därför inte med att söka hjälp.
Vi ger här inga råd om vad eller hur mycket du ska äta. Det avgör vården utifrån just dig, och det går inte att göra säkert från en webbsida.
Behandling av ortorexi
Eftersom ortorexi inte är en diagnos finns ingen särskild behandling med ortorexi som rubrik att peka på, och vi har inte hittat någon svensk myndighetssida som beskriver en. Vården bedömer i stället vad som pågår hos dig och vilken hjälp som passar, och det kan handla om en ätstörning, ångest eller något annat. På 1177 står att vuxna kan boka tid på en vårdcentral eller en psykiatrisk mottagning vid ätstörningar.
Några regioner har specialiserade ätstörningsmottagningar, enligt 1177. Vissa kräver remiss från en vårdcentral eller elevhälsan, andra tar emot dig utan, och det skiljer sig mellan regionerna. Börja därför på vårdcentralen eller ring 1177 så får du veta vad som gäller där du bor.
Finns det mycket kontroll, upprepade tankar och ritualer kan vården också behöva titta på om det handlar om OCD. Det är en bedömning, inte något du behöver avgöra själv. Läs om hur ARFID, bulimi och hetsätning skiljer sig åt om du undrar var ditt mönster hör hemma. Om det du ser handlar om perfektionism, läs perfektionismfällan.
När ska du söka hjälp?
Sök hjälp tidigt. Du behöver inte vänta tills det är illa, och du behöver inte ha en diagnos för att få en bedömning. Kontakta vården om:
- Du äter allt mindre eller allt färre sorters mat.
- Du känner dig svag, frusen, yr eller konstant trött.
- Du undviker arbete, skola, vänner eller familj på grund av maten.
- Maten och träningen tar mer tid och kraft än du vill, och du kan inte släppa.
- Någon i din närhet oroar sig för dig eller säger att du förändrats.
Kontakta en vårdcentral, eller ring 1177 för sjukvårdsrådgivning dygnet runt. Är det fara för ditt liv eller för någons annans, ring 112. Det är akut.
Frisk & Fri erbjuder stöd via telefon, chatt och e-post för den som har en problematisk relation till mat, kropp och träning, och även för närstående, som har en egen stödlinje. Det är stöd vid sidan av vården, inte i stället för den. Mer om ätstörningar finns på ämnessidan om ätstörningar, och andra vägar till stöd samlas under självhjälp. Kommer du på dig själv med en hård inre röst som dömer varje måltid kan inre kritiker vara en läsning vid sidan av.