I korthet
- Vad: träning som har blivit ett tvång, där du inte kan låta bli eller vila.
- Diagnos: vi har inte hittat träningsberoende som egen diagnos hos svenska myndigheter, men det betyder inte att besvären är ofarliga.
- Gränsen: den går inte vid en viss mängd träning utan vid vad träningen gör med dig och ditt liv.
- Ätstörning: tvångsmässig träning kan höra ihop med en ätstörning, och ätstörningar kan vara livshotande.
- Hjälp: vårdcentral eller 1177. Vid fara för livet: 112.
Finns träningsberoende?
Träningsberoende är en vanlig beteckning på träning som har tagit över. Som egen diagnos har vi inte hittat det hos någon svensk myndighet. Forskare har studerat fenomenet, men vi har inte läst någon officiell diagnoskod för det.
Att något saknar diagnos betyder inte att det inte finns. Det betyder att vården inte har en färdig mall med just det namnet. Det är vården som bedömer vad som pågår hos dig, inte du själv och inte vi.
Tecken på träningsberoende
Det är sällan en enskild vana som avslöjar mönstret utan hur låst det blivit och vad det kostar. Det kan se ut så här:
- Du tränar trots sjukdom, skada eller utmattning eftersom ett uteblivet pass känns omöjligt.
- Ångest eller skuld när du inte tränat, eller när något kommer emellan.
- Träningen går före allt annat: vänner, jobb, skola, sömn och familj anpassas efter den.
- Vilodagar väcker oro i stället för lugn.
- Du vill släppa taget men kan inte, även när du ser vad det kostar.
- Träningen styrs av reglerna och inte av lusten, och glädjen har försvunnit.
Träningsberoende, ätstörning och ortorexi
Tvångsmässig träning kan höra ihop med en ätstörning. 1177 skriver om anorexi att det är vanligt att en person med anorexi samtidigt tränar på ett överdrivet och tvångsmässigt sätt, och att träningen också kan användas för att kompensera för maten. Det gör att tvångsmässig träning aldrig bör avfärdas som bara en vana.
Hos en del hänger även strikta matregler ihop med ett lika strikt förhållande till träning. Läs om det på sidan om ortorexi, som inte heller är en egen diagnos. Hur vanligt sambandet är har vi inte hittat någon svensk källa på, så vi säger bara att det är ett mönster att vara uppmärksam på.
Frisk & Fri, riksföreningen mot ätstörningar, vänder sig till den som har en problematisk relation till mat, kropp och träning, och nämner tvångsmässig träning på sin sida. Du behöver enligt dem inte ha en ställd ätstörningsdiagnos för att kontakta dem. Vill du förstå skillnaderna mellan ätstörningarna kan du läsa om anorexi, bulimi och hetsätning.
Finns det ett test för träningsberoende?
Inte här. Vi har inte hittat något validerat svenskt självtest och vill inte låtsas att en siffra kan avgöra det här. Det finns formulär som forskare har tagit fram, men de är forskningsinstrument och ersätter ingen bedömning. Frågorna nedan ger ingen poäng. De är ett sätt att titta på mönstret.
- Styr träningen dig, eller styr du den?
- Blir du orolig, skamsen eller arg när du missar ett pass?
- Tränar du trots att du är sjuk, skadad eller utmattad?
- Undviker du människor eller tillfällen för att inte missa träning?
- Har glädjen i träningen försvunnit, men du kan ändå inte sluta?
- Skulle det kännas omöjligt att vila, även om en läkare bad dig?
Svarar du ja på flera av dem är det en anledning att prata med vården, inte ett bevis för något. Den sista frågan väger tungt: om du inte kan vila ens när någon som kan sin sak ber dig, är det mönstret som styr.
När blir träning ett problem?
Träning blir ett problem när den inte längre är ett val. Gränsen går inte vid en viss mängd träning, och vi anger ingen. Två personer kan träna lika mycket, där den ena mår bra av det och den andra är fast. Det som avgör är om du kan välja, om du kan vila och vad träningen kostar dig i relationer, arbete, kropp och mående.
Ett varningstecken är att träningen har blivit ett sätt att hantera obehag: ångest, skuld eller missnöje med kroppen. Då handlar det mindre om träning och mer om det som träningen ska stänga ute. Vi säger inget om hur kroppen ska se ut eller vad som är en rätt kropp. Frågan är hur du mår och om du styr över träningen.
Skador och överträning
Den som tränar trots smärta, sjukdom eller utmattning riskerar att bli sämre i stället för bättre. Vi ger här inga råd om hur du ska träna, hur mycket eller hur du ska vila. Det avgör vården eller en idrottsläkare utifrån just dig, och det går inte att göra säkert från en webbsida.
Smärta som inte går över, kraftig trötthet eller att du blir sjuk oftare är skäl att kontakta en vårdcentral. Berätta då gärna också hur svårt det är för dig att vila. Det är en viktig uppgift för den som ska bedöma dig.
Var får jag hjälp vid träningsberoende?
Sök hjälp tidigt. Du behöver inte vänta tills det är illa, och du behöver inte ha en diagnos för att få en bedömning. Kontakta vården om:
- Du tränar trots sjukdom eller skada och inte kan låta bli.
- Du äter allt mindre eller allt färre sorters mat, eller tränar för att kompensera för maten.
- Du känner dig svag, yr eller konstant trött.
- Träningen går ut över relationer, arbete eller skola.
- Någon i din närhet oroar sig för dig eller säger att du förändrats.
Enligt 1177 kan vuxna boka tid på en vårdcentral eller en psykiatrisk mottagning vid ätstörningar, och barn och unga hänvisas till en separat sida beroende på region. Ring 1177 för sjukvårdsrådgivning dygnet runt. Är det fara för ditt liv eller för någon annans, ring 112. Det är akut.
Frisk & Fri erbjuder stöd för drabbade och närstående, bland annat via telefon, chatt och stödmejl. Det är stöd vid sidan av vården, inte i stället för den. Mer om ätstörningar finns på ämnessidan om ätstörningar. Har du svårt att släppa kraven på dig själv kan perfektionismfällan och inre kritiker vara läsning vid sidan av. Läs också om beroende i allmänhet under beroende och missbruk och om ett annat sorts beroende i sockerberoende.