En lugn äng med vilda blommor och ett trästaket i gryningen.
Illustration, AI-genererad

I korthet

  • Forskningsläget: en översikt från 2016 fann litet stöd för sockerberoende hos människor; det mesta stödet kommer från djurförsök
  • Diagnos: sockerberoende är ingen diagnos i de källor vi läst, och matberoende ingår inte i DSM-5
  • Sug är verkligt: att något är belönande är inte samma sak som att det är ett beroende
  • Viktigt att veta: det du upplever som sockerberoende kan vara hetsätning, som är en ätstörning och som vården behandlar
  • Hjälp: vårdcentral, 1177 och Frisk & Fri; vi har inget test och ger inga kostråd

Finns sockerberoende?

Sockersug och känslan av att inte kunna sluta finns, men att det är ett beroende i vetenskaplig mening är omstritt. Westwater, Fletcher och Ziauddeen granskade forskningen 2016 i en översikt i European Journal of Nutrition. De skrev att de fann litet stöd för sockerberoende hos människor och att forskningen då inte var övertygande.

Det mesta av stödet kommer från djurförsök. Där sågs hetsätningsliknande beteende bara när djuren fick sockret med avbrott, inte när det fanns hela tiden. Översiktens författare menar att det beror på att maten smakar gott, inte på sockrets verkan på hjärnan.

En svensk text i Läkartidningen från 2005 landade i en liknande försiktighet: socker är belönande, men belöning behöver inte innebära beroende. Författaren skrev att det då saknades publicerade studier som visade sockerberoende hos människor. Texten är gammal, och vi har inte läst något nyare svenskt underlag som ändrar bilden.

Är sockerberoende en diagnos?

Nej. I de källor vi har läst finns sockerberoende inte som diagnos. En systematisk översikt från 2020 skriver att matberoende, food addiction, inte ingår i DSM-5, den amerikanska diagnosmanualen, och att begreppet fortfarande diskuteras. Vi har inte läst ICD-11 eller någon svensk myndighetstext som tar upp sockerberoende, och påstår därför inget om dem.

Det betyder inte att det du känner är konstigt eller inbillat. Det betyder att det saknas en etablerad diagnos att ställa. Mer om beroendebegreppet i stort finns i beroende och missbruk. Ett annat ord som används på liknande sätt är träningsberoende.

Symtom vid sockerberoende

Det finns ingen etablerad symtomlista, eftersom det inte är en diagnos. I forskningen används frågeformulär som anpassar kriterierna för beroende av substanser till mat. Westwater och kollegor ifrågasätter hur väl de fungerar, särskilt frågorna om tolerans och abstinens, som de beskriver som vaga.

Det som går att säga utan att överdriva är att många beskriver starkt sug och svårighet att hålla igen. Det är en upplevelse, inte ett kriterium. Äter du på ett sätt som känns utom din kontroll är det värt att läsa avsnittet om hetsätning nedan, eftersom symtomen då är de som vården beskriver.

Finns det ett test för sockerberoende?

Vi har inget test och ingen poängskala. Forskningsformulär finns, men översikten vi läst ifrågasätter deras giltighet. Ett formulär kan dessutom inte avgöra om du har en ätstörning. Det görs av vården, i samtal med dig.

Sockerberoende och avgiftning

Vi beskriver ingen avgiftning och föreslår inga program. Vi har inte läst någon källa från vård eller myndighet som rekommenderar en avgiftning från socker.

Det källorna säger om abstinens är begränsat. Läkartidningstexten från 2005 beskriver abstinensliknande tecken hos råttor i en försöksmodell, men skriver att det saknades studier som visade abstinens hos människor. Westwater och kollegor menar att frågorna om abstinens i forskningsformulären är otydliga.

Upplever du att försök att hålla igen om och om igen slutar i att du äter okontrollerat, och att du skäms efteråt, är det ett skäl att prata med vården. Se nedan.

Sockerberoende eller hetsätning?

Det du kallar sockerberoende kan vara hetsätning. Westwater och kollegor skriver att matberoende överlappar mycket med hetsätningsstörning och bulimi, och att det därför kanske inte är ett eget tillstånd. Hetsätning är en ätstörning och behandlas av vården.

1177 beskriver hetsätningsstörning som att du i perioder äter stora mängder mat på kort tid. Som tecken nämns att du upplever att du inte kan styra vad eller hur mycket du äter, att du äter när du inte är hungrig, att du äter ensam och döljer det, och att tankarna ofta kretsar kring mat, kropp och vikt. Det kan ske när du är ledsen, stressad eller orolig. 1177 skriver att det går att bli fri från ätstörningen och att det finns hjälp att få.

Skillnaden mot bulimi är enligt 1177 att man vid hetsätning inte gör sig av med maten efteråt. Läs mer i hetsätningsstörning. Matens roll för måendet i stort tas upp i kost och psykisk hälsa. En annan sida om ett ätande som tagit över livet är ortorexi.

Hjälp och behandling vid sockerberoende

Det finns ingen behandling för sockerberoende som diagnos, eftersom det inte är en. Däremot finns behandling för hetsätning. 1177 skriver att den oftast är olika former av psykoterapi, individuellt eller i grupp, och att läkemedel ibland ingår. Vilken väg som passar avgör vården.

Var du kan vända dig

  • Vårdcentralen eller 1177. Vuxna kan boka tid på vårdcentral eller psykiatrisk mottagning. Ring 1177 för att få hjälp att hitta rätt.
  • Frisk & Fri. Riksföreningen mot ätstörningar har telefonlinjer, chatt och stödmejl, för både drabbade och närstående. På sin sida skriver de att du inte behöver ha en diagnos för att kontakta dem. Kontaktuppgifterna finns på friskfri.se.
  • Specialiserade mottagningar. Enligt 1177 har många regioner mottagningar för ätstörningar, och några tar emot egenremiss medan andra kräver remiss. Det skiljer sig mellan regioner.

Sockerberoende hos barn

Vi har inte hittat någon svensk källa vi kunnat läsa om sockerberoende hos barn, och ger därför inga råd om det. Är du orolig för ett barns ätande, till exempel att barnet äter i hemlighet eller verkar må dåligt av sitt ätande, vänd dig till barnavårdscentralen, elevhälsan eller 1177. 1177 skriver att hetsätning kan drabba människor i alla åldrar.

Sockerberoende och ADHD

Det finns forskning om kopplingen mellan ADHD och beroendeliknande ätande. En systematisk översikt från 2020 av El Archi och kollegor gick igenom 41 studier. 38 av dem fann ett samband mellan ADHD och störd eller beroendeliknande ätning.

Översikten har viktiga begränsningar. De flesta studierna var tvärsnittsstudier, så inga orsaker kan slås fast. Få studier mätte matberoende direkt, och översikten använde därför närliggande mått som hetsätning. Författarna föreslår att problem med att reglera känslor kan förklara en del av sambandet, men det bygger på ett fåtal studier. Vi har inte hittat svenska källor om detta.

När ska du söka hjälp?

Sök hjälp när ätandet känns utom din kontroll eller kostar för mycket. Särskilt om:

  • Du äter stora mängder på kort tid och inte kan stoppa dig själv.
  • Du äter ensam och döljer det.
  • Du skäms eller mår dåligt efteråt, och det påverkar hur du mår i övrigt.
  • Tankarna kretsar mycket kring mat, kropp eller vikt.
  • Du gör dig av med maten efteråt, vilket kan höra till bulimi.

Ring då vårdcentralen eller 1177, eller kontakta Frisk & Fri. 1177 skriver att du ska söka vård så snart du kan om du har ett eller flera tecken. Du behöver inte kunna säga vad det är; det räcker att beskriva hur det är.

Mår du dåligt? Ring 1177 för rådgivning. Vid akut fara: 112. Mind Självmordslinjen: 90101. Se krissidan.