Ett litet trähus på en solbelyst fönsterbräda bredvid en grodd.
Illustration, AI-genererad

I korthet

  • Påverkan: varierar. CAN beskriver gruppen som mycket blandad. Vissa påverkas mycket negativt, andra mindre.
  • Skuld: det är inte barnets fel, och barnet kan inte bota sin förälder, skriver 1177.
  • Symptom: det finns ingen diagnos och ingen symtomlista för att ha växt upp med en förälder som dricker.
  • Som vuxen: många känner igen mönster som oro, ansvarstagande eller svårt att visa känslor. Det finns stöd att få, bland annat hos Al-Anon.
  • Om du är ung nu: Bris, Maskrosbarn och Trygga Barnen finns, och det går att prata om det.

Vad händer med barn till alkoholister?

Det varierar mycket från barn till barn. 1177 skriver att många barn känner oro och ångest över en närståendes missbruk, att en del blir nedstämda och behöver någon att prata med, och att en del tar ett stort ansvar tidigt, till exempel genom att ta hand om syskon, laga mat eller dölja problemet för andra.

CAN, Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, skriver i rapport 185 (2019) att forskningen visar att barn till föräldrar med alkoholproblem ofta växer upp under ogynnsamma förhållanden och är en sårbar grupp. De påpekar samtidigt att orsakerna är svåra att reda ut. Uppväxtmiljön är ofta komplex, och en översikt av 16 långtidsstudier visade ökad risk för psykosociala problem i 9 studier men ingen riskökning i 7.

Det betyder att alla inte påverkas på samma sätt. CAN beskriver gruppen som mycket blandad när det gäller hur negativt barnen påverkats. Hur det blir för det enskilda barnet beror på mer än drickandet, och 1177 skriver att man med rätt kunskap och stöd kan bryta mönstret.

Hur vanligt är det? CAN uppskattade 2019 att omkring 20 procent av barnen i Sverige, ungefär 430 000 barn under 18 år, någon gång under uppväxten bott med en förälder eller vårdnadshavare med alkoholproblem. Ungefär 15 procent bedömdes ha påverkats negativt i någon utsträckning och ungefär 10 procent mycket negativt. Siffrorna är skattningar, och CAN skriver att de beror på hur alkoholproblem definieras. Oavsett metod är det många barn det gäller.

Vanliga roller och mönster – finns det symptom?

Nej, det finns ingen symtomlista. Att växa upp med en förälder som dricker för mycket är en uppväxtsituation, inte en diagnos, och ingen lista kan avgöra om du är påverkad eller inte. Några barn mår dåligt, andra klarar sig bra, och många känner igen sig i en del men inte i annat.

Det här är mönster som beskrivs i de källor vi har läst:

  • Ansvar: att ta över sådant en vuxen borde göra, enligt 1177.
  • Skuld: att tro att man orsakar drickandet eller kan få det att sluta. 1177 och CAN beskriver båda att barn kan känna sig ansvariga, utan att ha någon makt över det.
  • Att dölja: att hålla problemet hemligt för kompisar och andra vuxna, enligt 1177.
  • Oro och nedstämdhet: ångest och nedstämdhet nämns av både 1177 och CAN.
  • Att vilja göra alla till lags, perfektionism, rädsla för kritik, svårt med närhet eller att visa känslor: så formuleras frågor på Al-Anons sida för vuxna barn. De är inte ett test.

Ibland beskrivs barn i fasta roller. Sådana indelningar är beskrivningar, inte diagnoser, och de säger inget om hur det är för just dig. Känner du igen något ovan är det en orsak att prata med någon, inte ett bevis på att något är fel på dig.

Barn till alkoholister som vuxna

Många bär uppväxten med sig, men inte alla, och inte på samma sätt. CAN skriver att studier visar ökad risk för ångest och depression bland vuxna som växt upp med föräldrar med alkoholproblem, och att de också har ökad risk för egna alkoholproblem. Det är ett samband på gruppnivå, som delvis kan hänga ihop med att alkoholmissbruk till viss del är ärftligt. Det säger ingenting om hur det går för dig.

  • Mår du dåligt, känner dig nedstämd eller orolig under längre tid: kontakta vårdcentralen. Läs mer om alkohol och ångest.
  • Oroar du dig för ditt eget drickande: beroende och missbruk beskriver när det är dags att söka hjälp.
  • Känner du igen att du ofta sätter andras behov före dina egna i relationer: se medberoende.
  • Sörjer du något du inte fick som barn eller förlorade en förälder: läs om sorg.

Det är inte ditt fel att du växte upp som du gjorde. Du får vara ledsen, arg eller något helt annat, och du behöver inte bestämma dig för vad du tycker om din förälder för att söka stöd.

Vuxna barn till alkoholister – var kan man få stöd?

Vuxna barn till alkoholister är inte en diagnos. Det är ett sätt att beskriva vuxna som växt upp med alkohol i familjen. Al-Anon använder uttrycket vuxet barn och har en egen sida med frågor för den som vill känna efter om Al-Anon kan vara något för en. Där står att vuxna barn är välkomna på alla Al-Anons möten, inte bara de som har just det temat.

Al-Anon beskriver sig som en gemenskap för anhöriga och vänner till alkoholister. Mötena är enligt sidan anonyma och gratis. Al-Anon ser alkoholism som en familjesjukdom, och det är deras syn. Vill du hellre prata enskilt kan du fråga vårdcentralen om samtalsstöd.

Anhörig till någon som dricker

Är du partner, förälder, syskon eller vän till någon som dricker för mycket, påverkas du också. Du får söka stöd för din egen skull, även om den som dricker inte vill ha hjälp. Al-Anon är till för just anhöriga, och 1177 pekar på Anhörigjouren som samlar organisationer som stöttar anhöriga.

Hur det känns att vara anhörig till någon med psykisk ohälsa kan du läsa om i anhörig, och medberoende handlar om relationsmönster som kan uppstå. Är det barn i familjen: ge dem plats att prata. Läs att stödja barn när en förälder mår dåligt.

Om du är ung och har en förälder som dricker

Det är inte ditt fel, och du kan inte bota din förälder. Det skriver 1177. Din förälder kan bli bra igen, men det är inte ditt jobb att få det att hända. Du får prata om det, och du får be om hjälp.

  • Bris tar emot barn och unga under 18 år dygnet runt. Det är gratis och du behöver inte säga vem du är. Du kan ringa, sms:a, chatta eller mejla. Numret och chatten finns på Bris egen webbplats.
  • Maskrosbarn vänder sig till unga med en förälder som har ett missbruk, mår psykiskt dåligt eller är våldsam. De har chatt på kvällarna för unga 13 till 19 år, och gruppträffar och personlig vägledning för unga 18 till 25 år.
  • Trygga Barnen och Grubbel nämns av 1177 som stöd för unga upp till 25 år respektive 15 till 25 år.
  • Alateen är Al-Anons självhjälpsgrupp för tonåringar som har en anhörig som dricker på ett sätt som oroar dem.
  • En vuxen du litar på, till exempel en lärare eller skolsköterska, kan hjälpa dig vidare.

Du som är vuxen runt ett barn: 1177 skriver att barn har rätt att få information på ett sätt de förstår, att få ställa frågor och att få stöd. Det är tillåtet att prata om missbruket. Vårdpersonal som oroar sig för ett barn har skyldighet att anmäla till socialtjänsten, och vem som helst kan också kontakta socialtjänsten direkt.

Var får man stöd?

Vården och socialtjänsten är första hållpunkten när ett barn far illa eller när du mår dåligt av det du vuxit upp med. Här är vägarna vi har beskrivit ovan:

  • Ung nu: Bris, Maskrosbarn, Trygga Barnen, Grubbel och Alateen.
  • Vuxen: vårdcentralen, Al-Anon (även för vuxna barn) och, för dig mellan 18 och 25 år, Maskrosbarn.
  • Anhörig: Al-Anon, Anhörigjouren och vården.
  • Oro för ett barn: socialtjänsten, som vem som helst kan kontakta.

1177 ger sjukvårdsrådgivning dygnet runt. Fler hållpunkter finns under resurser. Har du tankar på att ta ditt liv ska du söka hjälp direkt, se rutan nedan.

Mår du dåligt? Ring 1177 för rådgivning. Vid akut fara: 112. Mind Självmordslinjen: 90101. Se krissidan.