I korthet
- Vad: ett ihållande mönster där du inte lyckas styra starka sexuella impulser och fortsätter trots att det skadar relationer, arbete eller ekonomi
- Ordet: Karolinska använder tvångsmässig sexuell beteendestörning; även hypersexualitet och sexmissbruk förekommer
- Diagnos: finns i ICD-11 som impulskontrollstörning, inte som beroende; DSM-5-TR har ingen motsvarande diagnos
- Gräns: mycket sex eller stark sexlust räcker inte, och moralisk skam räcker inte som grund för diagnos
- Hjälp: vårdcentral, 1177 och den anonyma hjälplinjen PrevenTell; vi erbjuder inget test
Finns sexberoende?
Ja, som erfarenhet finns det: människor som upplever att de inte kan styra sitt sexuella beteende och som lider av det. Om det bör kallas beroende är däremot omdiskuterat. Forskare som beskrivit ICD-11-diagnosen skriver att det är oklart om tillståndet fungerar som alkohol- eller spelberoende, och därför placerades det bland impulskontrollstörningarna.
Karolinska universitetssjukhuset beskriver tillståndet så här: sexuella fantasier, impulser och beteenden blir svåra att kontrollera och kan gå före arbete, familj och intressen. Sidan nämner problem i livet, särskilt i relationer, som en följd.
De två svenska källor vi läst om hur vanligt det är ger olika uppskattningar. Därför återger vi ingen siffra.
Sexberoende – annat ord: hypersexualitet och tvångsmässigt sexuellt beteende
Samma problematik går under flera namn. Karolinska universitetssjukhuset använder tvångsmässig sexuell beteendestörning, på engelska compulsive sexual behaviour disorder. Sjukhuset uppger att Världshälsoorganisationen använder den engelska termen och föreslår den svenska översättningen.
- Hypersexualitet används bland annat av en forskare vid Karolinska Institutet, som beskriver det som en beteendestörning, även kallad impulsiv sexuell beteendestörning.
- Hypersexuell beteendestörning är ett annat ord Karolinska nämner för samma sak.
- Sexmissbruk är ett vardagligt ord. Det säger mer om ett antagande än om diagnosläget, och vi använder det inte själva.
Beteendet kan se olika ut. Både Karolinska och 1177 nämner exempel som omfattande porrtittande, onani, sexchattar och många sexuella kontakter. Det är inte handlingen som avgör, utan hur kontrollen och följderna ser ut.
Är sexberoende en diagnos?
I ICD-11, WHO:s klassifikation, finns tvångsmässig sexuell beteendestörning som diagnos. Enligt forskarna som beskrivit den ligger den bland impulskontrollstörningarna och inte bland beroendetillstånden. Vi har läst detta i forskningsartiklar och inte i WHO:s egen databas.
DSM-5-TR, den amerikanska diagnosmanualen, har ingen motsvarande diagnos. En översiktsartikel skriver att man beslutade att inte ta med hypersexuell störning varken i DSM-5 eller i textrevisionen 2022, eftersom det saknades tillräckligt vetenskapligt stöd för att de föreslagna kriterierna beskrev ett eget syndrom.
Det betyder inte att problemet är inbillat. Olika manualer drar gränser på olika ställen, och forskare diskuterar fortfarande hur tillståndet ska förstås. Vi har inte kontrollerat hur svensk vård i praktiken använder diagnosen. Mer om beroendebegreppet i stort finns i beroende och missbruk.
Symtom och kriterier vid sexberoende
Kärnan i ICD-11-beskrivningen är ett ihållande mönster av misslyckad kontroll över intensiva, återkommande sexuella impulser. Mönstret ska ha pågått under lång tid, och forskarna nämner som exempel sex månader eller mer. Det ska också orsaka tydligt lidande eller försämring i viktiga delar av livet.
Det vi har läst i källorna om hur det kan visa sig:
- Du försöker begränsa dig men lyckas inte.
- Sexualiteten blir en av livets viktigaste punkter och tar plats från arbete, familj eller intressen.
- Du fortsätter trots negativa följder och tar stora risker.
- Det skapar problem i relationer, på jobbet eller med pengar.
Karolinska nämner att depression, ångeststörningar, skadligt bruk av alkohol eller andra substanser och ADHD ofta förekommer samtidigt. Det är en anledning att berätta om hela bilden för vården.
Vi har inget test och ingen poängskala, och sätter ingen gräns. Det finns inget enskilt test; vården bedömer i samtal. Listan ovan är en beskrivning av vad källorna räknar upp, inte ett sätt att ställa en diagnos på dig själv.
När blir sexuellt beteende ett problem?
Inte när du har mycket sex eller stark sexlust. Forskarna bakom ICD-11-beskrivningen skriver uttryckligen att en hög sexlust ensam inte ska leda till diagnos. Skillnaden är förlorad kontroll tillsammans med tydligt lidande eller försämring.
De skriver också att obehag som bara beror på moraliska värderingar eller andras ogillande av sexuella impulser inte räcker för diagnosen. Skam över din sexualitet är alltså inte samma sak som ett sexuellt tvångsbeteende. Skammen kan ändå vara värd att prata om, och du kan läsa mer om den i skam.
En forskare vid Karolinska Institutet säger att sexuellt beteende blir problematiskt när det passerar gränser, till exempel juridiska, och blir en belastning för personen. Se även sexualitet och psykisk hälsa för hur lust och mående hänger ihop.
Behandling av sexberoende och hjälp i Sverige
Karolinska beskriver kognitiv beteendeterapi, KBT, som något som kan hjälpa till att minska sexuella riskbeteenden. Läkemedlen naltrexon och SSRI nämns också. Behandlingen är frivillig och anpassas till personen. En forskare vid Karolinska Institutet uppger att KBT-behandling även kan ges via internet.
Samtidigt är forskningsläget begränsat. En översiktsartikel bedömer att evidensen för läkemedel är svag och att de skrivs ut utanför godkänd användning. Läs det som att behandling finns, inte som att utfallet är säkert. Vilken väg som passar avgör vården.
Var du kan vända dig
- Vårdcentralen eller 1177. Det är en vanlig första kontakt, och vi har inte hittat någon svensk sida som beskriver en särskild väg in för just det här. Berätta att du upplever att du inte kan styra beteendet.
- PrevenTell. En nationell hjälplinje vid Karolinska för den som är orolig för sin eller någon annans sexualitet. Du kan vara anonym, samtalet är kostnadsfritt, och personalen kan hjälpa dig vidare till behandling om du vill. Numret finns på PrevenTells sida hos Karolinska.
- Sexualmedicinskt centrum i Västra Götaland. Enligt 1177 tar mottagningen emot tvångsmässiga sexuella beteenden du inte kan kontrollera, från 23 års ålder. Du kan skicka egenremiss via 1177:s e-tjänster, och yngre kan vända sig till en ungdomsmottagning.
Mottagningar i andra delar av landet har vi inte kunnat bekräfta. Börja då på vårdcentralen eller hos PrevenTell, som är nationell.
Om beteendet skadar eller hotar någon annan, till exempel genom handlingar mot någon som inte samtycker, hör det till vården och inte till coaching. Karolinska behandlar sådant separat från tvångsmässig sexualitet, under oönskad sexualitet, med egen bedömning och behandling. PrevenTell är till för den som är orolig för sin sexualitet. Har du själv utsatts för sexuella övergrepp: kontakta 1177, som hänvisar till rätt mottagning.
Sexberoende i en relation och för anhöriga
Källorna nämner relationer som det område där problemen oftast märks. Karolinska anger problem i relationer som en följd, och PrevenTell säger uttryckligen att närstående är välkomna att ringa. Du som är partner eller anhörig har alltså en egen plats i den här frågan.
Vi har inte hittat svenska källor om vad som hjälper en partner i praktiken, och ger därför inga färdiga råd. Två saker är rimliga att hålla isär, men de är inte belagda i någon källa vi läst. Dels att du får lov att söka stöd för din egen skull, utan att först avgöra om partnern har en diagnos. Dels att ett svek eller en kris i förtroendet kräver sin egen bearbetning; läs om det i att återuppbygga tillit efter otrohet.
Vill ni som par ha hjälp att prata om det som hänt finns parterapi beskriven. Hur man står kvar eller tar avstånd i en relation där någon har ett beroende tas upp i medberoende. Liknande mönster i andra beteendeberoenden finns i shoppingberoende och mobilberoende.
När ska du söka hjälp?
Sök hjälp när du själv upplever att kontrollen är borta eller att det kostar för mycket. Särskilt om:
- Du försöker minska eller sluta men misslyckas om och om igen.
- Sexuella tankar eller handlingar tar tid och plats från arbete, studier, relationer eller sömn.
- Du tar risker eller gör saker du efteråt inte står för.
- Det har fått ekonomiska eller juridiska följder.
- Du mår dåligt, skäms mycket eller känner dig hopplös.
- Du är orolig för att du kan skada någon annan.
Ring då vårdcentralen eller 1177, eller hör av dig anonymt till PrevenTell. Det är inget du behöver förklara perfekt; det räcker att du säger att du upplever att du har tappat kontrollen. Har du en närstående som mår dåligt av situationen kan också den personen ringa.