Skrivbord i skymningen med en nedlagd handkontroll bredvid en stängd dator och en tröja över stolen.
Illustration, AI-genererad

I korthet

  • Vad: spelande på dator, konsol eller mobil som påverkar livet negativt och som du har svårt att styra. Antalet timmar avgör inte.
  • Diagnos? Ja, i WHO:s ICD-11 finns gaming disorder. Kravet är bland annat nedsatt kontroll, att spelandet går före annat och att det fortsätter trots följder.
  • Tecken: spelet prioriteras före annat, sömnbrist, skola eller jobb som blir lidande och spel för att slippa jobbiga känslor.
  • Inte samma sak som spelberoende: det gäller spel om pengar, se spelberoende.
  • Hjälp: vårdcentral, elevhälsa, ungdomsmottagning eller barn- och ungdomspsykiatrin. Behandlingen som 1177 beskriver är kognitiv beteendeterapi.

Vad är dataspelsberoende?

Dataspelsberoende, även kallat datorspelsberoende, är ett spelbeteende som har negativ påverkan på relationer, arbete, studier eller andra viktiga områden, och som det är svårt att själv ändra. För de flesta är datorspelande en vanlig hobby, och 1177 understryker att det inte är mängden spelande som avgör om man har ett problem.

Spelen är dessutom byggda för att man ska fortsätta. Många saknar naturliga slut, och rankning kan kräva mycket speltid. Det gör det lätt att fastna, och svårt att veta var gränsen går. Hur en vana bildas och varför den är svår att bryta är samma mekanism som i andra vanor.

Dataspelsberoende är inte samma sak som spelberoende. I vården är spelberoende en diagnos för spel om pengar, hasardspelsyndrom. Dataspelsberoende gäller spelandet i sig. Spel med köp i spelet ligger nära gränsen: 1177 varnar unga för att spel är byggda för att få en att lägga pengar och rekommenderar en budget för köp.

Dataspelsberoende diagnos: vad säger WHO?

Ja, det finns en diagnos. Världshälsoorganisationen WHO tar upp gaming disorder i diagnosmanualen ICD-11. Det är något vården bedömer, inte något ett test på nätet kan avgöra.

Enligt WHO är det ett mönster av digitalt spelande med tre drag: nedsatt kontroll över spelandet, att spelandet går före andra intressen och vardagliga aktiviteter, och att man fortsätter eller trappar upp trots negativa följder. Mönstret ska ge betydande funktionsnedsättning, till exempel i familj, skola eller arbete, och normalt ha pågått i minst tolv månader. WHO skriver att tillståndet bara drabbar en liten andel av dem som spelar. Någon svensk siffra har vi inte hittat.

I den amerikanska manualen DSM-5 finns internet gaming disorder som ett tillstånd som behöver studeras mer, inte som en egen diagnos.

Dataspelsberoende symtom och tecken

Det finns ingen kriterielista för vanligt folk, och det här är inget test. 1177 nämner dessa tecken på att spelandet kan ha blivit för mycket:

  • Det är svårt att hinna med skola och andra åtaganden.
  • Spelet går före annat du egentligen vill eller behöver göra.
  • Relationer påverkas negativt.
  • Du spelar för att slippa jobbiga känslor.
  • Du får för lite sömn.
  • Du mår sämre, både fysiskt och psykiskt, på grund av spelandet.

Du kan också fråga dig själv: spelar jag mer än jag har tänkt mig, och har jag kontroll över när jag spelar? Ett enstaka tecken är vanligt och säger lite. Det är mönstret över tid och priset det har som räknas, inte antalet timmar. Sömnen är ofta det första som går att mäta, se självhjälp om sömn.

Dataspelsberoende hos barn och unga

Du kan inte avgöra på avstånd om ett barn har ett problem, och den här sidan kan inte ställa någon diagnos. Det du kan göra är att se på helheten: hur barnet sover, äter, klarar skolan, träffar vänner och mår. Antalet timmar är inte det som avgör.

Ett barn som vill sluta men inte kan, som spelar för att slippa jobbiga känslor eller som tappar intresset för annat är en signal att prata, inte att straffa. Region Skånes 1177 beskriver att barn och unga kan kontakta barn- och ungdomspsykiatrin om de behöver hjälp att ändra sina vanor, och att terapeuten där är van vid spelande. 1177 i Jönköpings län nämner elevhälsan och ungdomsmottagningen som första vägar för den som mår dåligt, och en gemensam ingång för barn och unga under 18 år och deras vårdnadshavare.

Mer om hur du sätter gränser utan ständiga bråk finns i skärmtid för barn, gränssättning och tonårsfamiljen. Om barnet undviker skolan, läs skolångest.

Dataspelsberoende och adhd eller autism

1177 nämner att dataspelsberoende ofta hänger ihop med ångest, depression, adhd eller autism. Bland vanliga bakgrunder listas även koncentrationssvårigheter, impulsivitet, stress och oro. I de källor vi har läst förklaras inte sambandet närmare, och vi har inte hittat något som anger hur vanligt det är.

Det praktiska är det som 1177 också säger: mycket speltid kan vara ett symtom på andra saker i livet som är jobbiga. Är det adhd eller autism du undrar över, läs adhd, autism och leva med adhd. Frågan om vad spelandet gör för personen är oftast viktigare än frågan om det är ett beroende.

Dataspelsberoende anhörig: så hjälper du

Börja med nyfikenhet i stället för anklagelser. 1177 Västra Götaland råder anhöriga att försöka sätta sig in i spelvärlden så att de kan ställa frågor. Som förälder bör du engagera dig i barnets spelande, bland annat eftersom barn kan fara illa av kränkningar eller hot på nätet. Hjälp barnet att hitta balans mellan aktiviteter.

  • Fråga vad spelet ger: kompisar, känsla av att lyckas, avkoppling eller flykt.
  • Sätt rutiner tillsammans, till exempel inget spelande precis före sänggåendet.
  • Ta reda på ålderskraven för spelen.
  • Fråga också hur personen mår, eftersom spelandet kan vara en följd av något annat.

Om samtalen ofta slutar i konflikt kan konflikthantering vara ett steg. Du kan inte ensam lösa ett beroende åt någon annan, och du behöver också ta hand om dig själv.

Hur minskar jag spelandet själv?

Börja med att se när och varför du spelar. 1177 ger bland annat dessa råd, riktade till unga men rimliga för fler:

  • Lägg märke till när du spelar, till exempel när du är uttråkad, stressad eller ledsen.
  • Planera i förväg när du ska spela, och välj hellre kortare pass än långa.
  • Ta en paus minst varje timme, undvik att spela precis före läggdags och glöm inte att äta.
  • Be någon i din närhet hjälpa dig hålla koll på tiden.
  • Hitta andra aktiviteter, helst utan skärm, och träffa andra människor.
  • Använd inte spelet för att fly från känslor. Möt dem när du kan, även om det är svårt.
  • Var snäll mot dig själv. Förändring tar tid och bakslag är normala.

Vill du förstå mönstret bakom, finns mer i vanebildning, och sociala medier-detox beskriver hur en paus kan se ut. Det finns ingen källa vi läst som anger hur lång tid en förändring tar, och det beror på vad spelandet fyller för dig.

Dataspelsberoende hjälp och behandling

Sök hjälp om du mår dåligt och spelandet har påverkat vardagen under en längre tid. Det gäller även om du bara är osäker, och du behöver inte ha en diagnos för att få prata.

Vägen in skiljer sig mellan regioner. Det här har vi läst:

  • Barn och unga: elevhälsan, ungdomsmottagningen och barn- och ungdomspsykiatrin, i vissa regioner via en gemensam ingång för barn under 18 år och deras vårdnadshavare. Läs din regions 1177.
  • Vuxna: vårdcentralen är en naturlig första kontakt, och 1177 på telefon eller nätet kan visa vad som finns i just din region. I Göteborg finns en särskild mottagning för spelberoende och skärmhälsa, men så ser det inte ut överallt.

Behandlingen som 1177 Västra Götaland beskriver vid mottagningen i Göteborg är kognitiv beteendeterapi, på plats eller via video, med övningar mellan träffarna. Man arbetar bland annat med mål för att begränsa eller sluta spela, med tankar, känslor och beteenden, och med att ersätta spelandet med annat som är viktigt. Mer om beroende i allmänhet finns under beroende. Är du också nedstämd eller orolig kan det ligga bakom, se depression.

Coaching ersätter inte vård. Vid beroende, depression eller ångest är vårdcentralen rätt väg. Vanor, rutiner och gränser runt spelandet i vardagen är däremot ett område där coaching kan passa, för dig eller som förälder som vill prata om hemmet. Det finns ett kostnadsfritt introsamtal som videosamtal i Google Meet.

Mår du dåligt? Ring 1177 för rådgivning. Vid akut fara: 112. Mind Självmordslinjen: 90101. Se krissidan.