Sammanfattning

  • Nattliga uppvaknanden är normala - vi vaknar kort 10-15 gånger per natt
  • Problemet är om du inte somnar om - det är då det påverkar sömnen
  • Stress är vanligaste orsaken - hjärnan slutar inte tänka
  • Det finns lösningar - men de kräver att du hittar din orsak

Det normala med nattliga uppvaknanden

Först det lugnande: att vakna under natten är biologiskt normalt. Vi har naturliga sömnpauser mellan sömncykler, ungefär var 90:e minut. De flesta vaknar kort 10-15 gånger per natt - utan att minnas det nästa morgon.

Problemet uppstår när uppvaknandet blir medvetet och du inte kan somna om. Det är skillnaden mellan en sömnstörning och normal sömn.

1. Stress och oro

Den vanligaste orsaken till nattliga uppvaknanden. Stresshormoner som kortisol håller hjärnan i beredskapläge, redo att reagera på hot - även inbillade sådana.

Typiskt mönster: Du vaknar och börjar omedelbart tänka på morgondagens möte, den olösta konflikten, allt du borde göra. Hjärnan tolkar tankarna som hot och aktiverar stressystemet ytterligare.

Vad du kan göra:

  • Skriv ner orostankar före sängen ("brain dump")
  • Praktisera avslappningstekniker
  • Hantera stresskällan i vaket tillstånd

2. Alkohol

Alkohol hjälper dig somna snabbare - men förstör sömnens senare del. När alkoholen bryts ner (efter 3-4 timmar) skapas ett "rebound"-uppvaknande.

Dessutom stör alkohol REM-sömnen och gör att du vaknar med törstigt, svettig och med behov av att gå på toaletten.

Vad du kan göra:

  • Undvik alkohol 3-4 timmar före sängen
  • Om du dricker: begränsa mängden och drick vatten
  • Var medveten om mönstret - är uppvaknanden värre efter alkohol?

"Alkohol är inte sömnmedel. Det är bedövning. Skillnaden är avgörande för sömnkvaliteten."

3. Koffein

Koffein har en halveringstid på cirka 5-7 timmar. Det betyder att hälften av koffeinet från kaffe kl 14 fortfarande finns i kroppen kl 21. För känsliga personer kan det räcka för att störa sömnen.

Vad du kan göra:

  • Sätt en gräns: inget koffein efter kl 14 (eller tidigare)
  • Kom ihåg att även te, cola och choklad innehåller koffein
  • Experimentera med koffeinfritt om du är känslig

4. Ljus och skärmar

Ljus - särskilt blått ljus från skärmar - signalerar till hjärnan att det är dag. Det hämmar melatonin, hormonet som reglerar sömn.

Men ljus påverkar även under natten. Även svagt ljus genom gardiner, standby-lampor eller telefonens glow kan störa sömnens djup.

Vad du kan göra:

  • Mörklägga sovrummet så mycket som möjligt
  • Använd ögonmask om mörkläggning inte går
  • Täck över standby-lampor
  • Lägg telefonen utom räckhåll (och synhåll)

5. Temperatur

Kroppen behöver sänka sin kärntemperatur för optimal sömn. Ett för varmt sovrum, för tjock täcke, eller partner som avger värme kan göra att kroppen vaknar för att kylas ner.

Optimal sovrumstemperatur är 16-18 grader - kallare än de flesta har.

Vad du kan göra:

  • Sänk temperaturen i sovrummet
  • Använd lättare täcke
  • Prova att sova med fönstret på glänt
  • Undvik träning strax före sängen (höjer kroppstemperaturen)

6. Toalettbehov

Att vakna för att kissa en gång per natt kan vara normalt, särskilt med åldern. Men om det sker flera gånger kan det ha underliggande orsaker.

Möjliga orsaker:

  • Dricker för mycket vätska på kvällen
  • Alkohol (diuretisk effekt)
  • Koffein (också diuretiskt)
  • Medicinska tillstånd (prostata, diabetes, UVI)

Vad du kan göra:

  • Drick huvuddelen av vätskan tidigare på dagen
  • Undvik alkohol och koffein på kvällen
  • Tala med läkare om det är frekvent och oproportionerligt

7. Sömnstörningar

Ibland är nattliga uppvaknanden symptom på en specifik sömnstörning som behöver medicinsk utredning.

Sömnapné

Du slutar andas korta stunder under sömnen, vilket väcker dig. Vanligt vid snarkning, övervikt, eller om du vaknar med torr mun och huvudvärk.

Restless legs (RLS)

Obehagliga känselförnimmelser i benen som gör att du måste röra på dem. Kan väcka dig eller hindra dig från att somna om.

Periodiska benrörelser (PLM)

Ofrivilliga benrörelser under sömn som kan väcka dig utan att du är medveten om orsaken.

Sök läkare om

  • Du snarkar kraftigt eller flåsar
  • Partnern märker att du slutar andas
  • Du är extremt trött trots att du "sovit" tillräckligt
  • Du har obehagliga känslor i benen

Vad du ska göra när du vaknar

Det värsta du kan göra är att ligga kvar och anstränga dig för att somna. Det skapar prestationsångest kring sömn som gör problemet värre.

Istället:

  1. Titta inte på klockan - det ökar stressen
  2. Ge dig 15-20 minuter - utan att försöka somna
  3. Om du inte somnar: gå upp - sängen ska förknippas med sömn
  4. Gör något lugnt - läs, lyssna på podd, dämpad belysning
  5. Gå tillbaka till sängen - när du känner dig sömnig

När bör du söka hjälp?

Nattliga uppvaknanden som pågår regelbundet i mer än 3-4 veckor och påverkar din dagfunktion bör utredas. Prata med din läkare eller en sömnspecialist.

Obs: Denna artikel är informativ och ersätter inte professionell vård. Vid psykisk ohälsa, kontakta din vårdcentral eller ring 1177. Vid akut kris: 112 eller krisstöd.

Vetenskapliga referenser

  1. Bonnet, M. H., & Arand, D. L. (2010). Hyperarousal and insomnia: State of the science. Sleep Medicine Reviews, 14(1), 9-15.
  2. Ebrahim, I. O., et al. (2013). Alcohol and sleep I: Effects on normal sleep. Alcoholism: Clinical and Experimental Research, 37(4), 539-549.
  3. Drake, C., et al. (2013). Caffeine effects on sleep taken 0, 3, or 6 hours before going to bed. Journal of Clinical Sleep Medicine, 9(11), 1195-1200.
  4. Lack, L., et al. (2008). The relationship between insomnia and body temperatures. Sleep Medicine Reviews, 12(4), 307-317.
  5. Ohayon, M. M. (2002). Epidemiology of insomnia: What we know and what we still need to learn. Sleep Medicine Reviews, 6(2), 97-111.

Maria Sundström

Sömnforskare, fil.dr i neurovetenskap

Sömnproblem?

Boka ett samtal för personlig vägledning.

Boka kostnadsfritt samtal