I korthet
- Ångest: enligt 1177 kan du känna dig yr, rastlös, darrig eller svag i musklerna, och oro, ångest och starka känslor kan göra dig mer känslig för sinnesintryck.
- Panikattack: 1177 nämner yrsel, illamående och känslan av att du ska svimma. Attacken varar ofta några minuter och går över av sig själv.
- Stress: yrsel nämns av 1177 bland de kroppsliga besvären vid utmattningssyndrom.
- Gör själv: undvik inte rörelserna som ger yrsel, prova avslappning, träna och sov. KBT är förstahandsvalet vid paniksyndrom.
- Vård: yrsel som inte går över, påverkar vardagen eller känns annorlunda än tidigare ska bedömas. Bröstsmärta, svår andnöd eller tal- och känselpåverkan: ring 112.
Yrsel vid ångest: hur känns det?
Yrsel vid ångest känns oftast som att du är ostadig, svag eller yr i huvudet. Enligt 1177 kan du känna dig yr, rastlös, darrig, skakig eller svag i musklerna, och oro, ångest och starka känslor kan göra att du blir mer känslig för sinnesintryck.
Ofta kommer yrseln inte ensam. 1177 nämner också att hjärtat slår hårdare och snabbare, att andningen blir snabbare (läs om att vara andfådd av ångest) och att du kan få tryck över bröstet, ont i magen, svettningar och stickningar eller domningar i händer och fötter. Det är samma reaktion som kroppen sätter igång när den uppfattar hot. Hur ångest skiljer sig från stress förklaras i stress eller ångest.
Yrsel av stress: kan stress ge yrsel?
Ja, yrsel kan höra ihop med stress. 1177 nämner yrsel, hjärtklappning och värk som kroppsliga besvär vid utmattningssyndrom, och oro och ångest bland orsakerna till yrsel. Vi har inte hittat en svensk källa som anger hur vanligt det är, så sidan anger inga andelar.
Stress håller kroppen i beredskap, och det märks ofta i sömn, andning och muskelspänning. Det är en förklaring som är rimlig, men den ersätter inte en bedömning: yrsel som kommer under en stressig period behöver inte ha stressen som orsak. Läs mer om stress, och om hur det ser ut när kroppen inte får återhämta sig i utmattningssyndrom.
Ångest, yrsel och illamående: panikattack
Yrsel och illamående tillsammans kan vara en panikattack. Enligt 1177 kan kroppen då reagera med snabb och hård hjärtrytm, andningssvårigheter, yrsel, illamående och en känsla av att du ska svimma. Attacken varar ofta några minuter och går över av sig själv.
1177 beskriver också plötslig yrsel, tunnelseende och overklighetskänslor som möjliga symtom. Panikångest är enligt 1177 obehaglig men inte farlig. Samtidigt kan samma symtom komma av kroppsliga orsaker, och 1177 rekommenderar att du ringer för rådgivning om du är osäker. Läs mer om hur en attack känns i panikattacker och paniksyndrom.
Konstant yrsel vid ångest: när yrseln inte går över
Yrsel som sitter i hela tiden ska alltid bedömas av vården, även om du själv misstänker oro. 1177 säger att du ska kontakta vårdcentralen vid yrsel som inte går över, och läkaren frågar dessutom om du känner dig orolig, nedstämd eller har ångest.
Vi har inte hittat en svensk patienttext som beskriver funktionell yrsel i detalj. 1177 för vårdpersonal nämner persisterande perceptuell postural yrsel (PPPY) under yrsel av annan orsak, med de alternativa namnen fobisk postural yrsel, spänningsyrsel och visuell vertigo. Sidan säger inte mer om orsak, behandling eller varaktighet, så det gör inte vi heller. Frågar du vården om det, är det en fråga du kan ställa.
Berätta öppet för läkaren hur yrseln känns, när den kommer och hur du mår i övrigt. Det hjälper vården att skilja de olika orsakerna åt.
Yrsel och ångest: behandling
Behandlingen beror på orsaken, och den bedömer vården. Är det ångest eller paniksyndrom som ligger bakom behandlas paniksyndrom enligt 1177 i första hand med kognitiv beteendeterapi (KBT), enskilt eller i grupp, och ibland via nätet. KBT rekommenderas i första hand även vid ångest i övrigt.
- KBT. Du lär dig känna igen symtomen och möta dem i stället för att undvika dem. Läs mer om KBT.
- Läkemedel. 1177 beskriver att läkemedel kan användas vid paniksyndrom och vid stora besvär under lång tid. Det beslutet hör till läkaren, och vi går inte in på det här.
- Annan orsak, annan behandling. Vid exempelvis kristallsjuka eller blodtrycksfall är det andra åtgärder som gäller. Det är en anledning att få yrseln bedömd.
Yrsel av stress: vad kan du göra själv?
Undvik inte rörelserna som ger yrsel. Enligt 1177 lär sig hjärnan då att ställa om balansen, och besvären går över snabbare. Det gäller yrsel i allmänhet, och rådet är värt att ta upp med vården om du är osäker.
- Avslappning. 1177 nämner avslappningsövningar, särskilt när du sitter eller ligger. Prova en andningsövning och läs om avslappning.
- Träning och balans. Fysisk träning och balansövningar hjälper enligt 1177 ofta, och en fysioterapeut kan visa hur.
- Res dig långsamt om du lätt blir yr när du ändrar läge, och undvik alkohol, som enligt 1177 kan öka besvären.
- Vanor. Vid ångest nämner 1177 att vara fysiskt aktiv, sova tillräckligt, äta regelbundet och minska koffein och nikotin. Se sömn och stresshantering.
- I stunden. Andas så lugnt du kan, byt miljö eller gå en promenad. Ångest går enligt 1177 över av sig själv.
Yrsel är också en av de saker som kan komma när du står högt upp. Det handlar om något annat, och beskrivs i höjdrädsla.
När ska du söka vård för yrsel?
Enstaka yrsel, till exempel vid hastiga rörelser eller efter en båt- eller bilresa, kräver enligt 1177 ingen vård. Kontakta vårdcentralen, och vänta till vardagen om det är helg, om yrseln:
- inte går över,
- påverkar din vardag,
- känns annorlunda än tidigare,
- kommer tillsammans med påverkad hörsel.
Så snart som möjligt ska du enligt 1177 söka vårdcentral eller jouröppen mottagning vid yrsel och huvudskada, feber med öronvärk eller huvudvärk, stel nacke, kraftigt illamående eller kräkningar, eller om du har svårt att klara dig själv och riskerar att falla. Är de stängda, sök akutmottagning.
Ring 112 direkt om yrseln kommer tillsammans med svimning där du är avsvimmad i mer än en minut, bröstsmärta, hjärtrytm som känns onormal, svår andnöd eller svårt att tala, känselförändring eller förlamning i ena kroppshalvan. Några av de tecknen liknar en panikattack, men 1177 anger dem som skäl att ringa 112 oavsett vad du tror orsaken är. Du kan också ringa 1177 för sjukvårdsrådgivning.
Coaching ersätter inte vård och behandlar inte yrsel. Vill du ha stöd i stressen och oron runtomkring, som att känna igen när du spänner dig, sortera vad som tar energi och bygga in återhämtning, finns coaching som ett komplement.