I korthet
- Vad: en specifik fobi där rädslan gäller höjder. Fackordet är akrofobi.
- Vad som håller den vid liv: undvikande av de platser som skrämmer.
- Gränsen: att vara försiktig vid en kant är inte en fobi. Det blir en fobi när rädslan styr vad du gör.
- Yrsel: yrsel kan ha många orsaker. Går den inte över bör vårdcentralen bedöma den.
- Behandling: fobier behandlas enligt 1177 med KBT och exponering, via vården.
Vad är höjdrädsla (akrofobi)?
Höjdrädsla, även kallad höjdskräck, är en rädsla för höjder som är så stark att du undviker dem, eller står ut med dem under kraftig ångest. Fackordet är akrofobi. Rädslan är större än faran motiverar, och du vet ofta själv att den är det.
1177 räknar upp höga höjder bland de miljöer man kan vara rädd för vid en fobi, tillsammans med djupt vatten och åskväder. Höjdrädsla hör alltså till de situationsfobier som vi går igenom på sidan om specifika fobier.
Är höjdrädsla en fobi?
Ja, när rädslan är så stark att den styr vad du gör. 1177 skriver att du kan ha en fobi om du är så rädd för något att du gör allt för att undvika det, och att rädslan ofta inte står i proportion till den verkliga faran.
Det betyder att en fobi inte mäts i hur högt upp du är, utan i vad rädslan kostar dig. Om det är en fobi bedöms i vården, inte av en sida som den här.
Symtom vid höjdrädsla
Kroppen svarar som vid andra fobier. 1177 nämner panikångest, alltså stark ångest som kommer plötsligt, samt hjärtklappning eller tryck över bröstet, svårt att andas, torr mun, illamående eller yrsel och svettning eller darrningar. Det som syns utåt är oftast undvikandet:
- Du undviker balkonger, broar, utsiktstorn eller trappor med öppen sida.
- Du håller dig långt från kanten, eller klarar inte att titta ned.
- Du tackar nej till jobb, resor eller utflykter där höjd ingår.
- Du oroar dig i förväg inför sådant du vet kan bli högt.
Undvikandet håller rädslan kvar
Varje gång du slipper lär sig hjärnan att undvikandet var det som räddade dig. 1177 beskriver samma sak: genom att undvika det du är rädd för kvarstår rädslan. Det finns inget enkelt svar på varför en fobi uppstår. 1177 nämner en viss medfödd känslighet, en skrämmande upplevelse och att rädsla kan läras in genom att man ser andra vara rädda.
Höjdrädsla eller vanlig försiktighet?
Att kännas obekväm högt upp, eller att hålla i räcket, är inte en fobi. Det blir en fobi när rädslan är större än faran och när du går långt för att slippa. Frågorna nedan är inget test, men de visar hur mycket rädslan styr:
- Kommer rädslan även när jag är trygg, till exempel bakom ett fast räcke, eller när jag bara tänker på höjden?
- Tycker jag själv att rädslan är större än faran?
- Vilka platser och situationer undviker jag, och vad kostar det mig?
- Får jag panikattacker, eller är jag rädd för att få dem?
- Har det blivit värre med tiden?
Känner du igen dig i flera är det en anledning att kontakta vården, inte ett bevis för en diagnos. CoachOnline har inget poängsatt test, och vi har inte hittat något validerat svenskt självtest för höjdrädsla.
Höjdrädsla, svindel och yrsel
Höjdrädsla är rädsla som väcks av höjden. Yrsel är en känsla av att snurra eller vara ostadig, och den kan ha många orsaker som inte har med rädsla att göra. De två upplevs ofta i samma stund, och därför är det lätt att blanda ihop dem.
1177 nämner bland annat blodtrycksfall vid snabba rörelser, vissa läkemedel och sjukdomar i balansorganet eller balansnerven. Ångest och starka känslor finns med som en av flera faktorer som kan göra en känsligare. Därför går det inte att utgå från att yrsel är ångest. Mer om det finns i yrsel vid ångest och stress.
- Yrsel som kommer bara vid höjd och går över när du är nere kan höra ihop med rädslan.
- Yrsel som inte går över, påverkar vardagen eller känns annorlunda än förut ska bedömas av en vårdcentral, enligt 1177.
- Yrsel tillsammans med svimning, bröstsmärta, talsvårigheter eller förlamning på ena sidan är ett skäl att ringa 112.
Behandling av höjdrädsla
1177 skriver att fobier brukar behandlas med kognitiv beteendeterapi, KBT. En viktig del är exponering: med stöd av en behandlare närmar du dig det du är rädd för stegvis i stället för att undvika det. 1177 nämner också att vissa behandlingar är korta, till exempel behandling på en enda session.
Vi har inte hittat en svensk myndighetssida skriven just om höjdrädsla, så det som står här bygger på vad 1177 skriver om fobier i allmänhet. Hur ett upplägg ser ut för dig avgör vården. Vi lägger inte fram något eget övningsprogram, och vi råder inte till att trappa upp exponering på egen hand.
Andra situationsfobier behandlas på samma sätt. Se sidorna om klaustrofobi och flygrädsla.
Finns det medicin mot höjdrädsla?
1177:s sida om fobier hos vuxna beskriver KBT med exponering som behandling och tar inte upp läkemedel. Det är därför inget vi kan säga något om.
Om medicin kan vara aktuellt för dig, till exempel vid en annan ångest som finns vid sidan av, avgör en läkare. Vi nämner inga preparat eller doser, och vi råder inte till att ta något på eget bevåg inför en situation du är rädd för.
När ska du söka hjälp?
1177 skriver att du ska söka hjälp om rädslan påverkar och begränsar ditt liv. Det gäller särskilt om:
- Du tackar nej till jobb, resor eller sociala sammanhang på grund av rädslan.
- Du får panikattacker, eller är rädd för att få dem. Se panikattack.
- Rädslan sprider sig till fler situationer. Då kan det handla om något annat, till exempel agorafobi.
- Du använder alkohol, droger eller självskada för att klara rädslan.
- Du själv är orolig för att det blir värre.
1177 rekommenderar att du kontaktar en vårdcentral eller en psykiatrisk öppenvårdsmottagning, och du kan också ringa 1177. Vårdcentralen är en bra första dörr och kan hänvisa vidare.