I korthet
- Vad: specifika fobier där rädslan gäller blod, skador, sprutor eller nålar.
- Det speciella: vid blodfobi kan blodtrycket först öka och sedan sjunka, så att du blir kallsvettig eller svimmar.
- Risken: rädslan kan göra att du undviker blodprov, vaccinationer och annan vård.
- Inför ett stick: berätta för personalen att du är rädd och om du svimmat förut. Be att få ligga ner.
- Behandling: enligt 1177 oftast KBT med gradvis exponering, via vården.
Vad är blodfobi och stickrädsla?
Blodfobi och stickrädsla är specifika fobier: en rädsla för blod, skador, sprutor eller nålar som är så stark att den styr vad du gör. Blodfobi gäller blod och skador. Stickrädsla, också kallad spruträdsla, gäller nålstick vid till exempel blodprov och vaccination. Båda ingår i det som vi beskriver på sidan om specifika fobier.
1177 nämner blod, blodprov, injektioner, skador och operationer bland vanliga utlösare för fobi. Att vara rädd för nålstick är enligt 1177 vanligt. Oro, yrsel och rädsla för att svimma före ett stick brukar gå över när sticket är gjort. Det blir en fobi när rädslan påverkar vardagen.
Varför blir man rädd för blod och nålar?
1177 skriver att rädsla för vassa föremål är en naturlig skyddsreaktion, även när ett nålstick inte skadar. Obehagliga upplevelser tidigare kan spela in. För en del är det jobbigt att inte ha kontroll över situationen eller att inte vilja att någon gör något med kroppen.
Så kan du känna igen en fobi
Enligt 1177 kan tecken på fobi för nålstick vara att du:
- undviker blodprov, sprutor eller vaccinationer trots att de är viktiga,
- blundar när du ser sprutor på bild eller film,
- tycker det är jobbigt när andra pratar om sprutor,
- känner obehag av att vara på vårdinrättningar.
Om det är en fobi bedöms i vården, inte av en sida som den här.
Varför svimmar man vid blod och sprutor?
Man svimmar för att blodtrycket sjunker. 1177 skriver att en speciell och annorlunda reaktion kan uppstå vid blodfobi: vid kontakt med blod kan blodtrycket först öka och sedan sjunka. När det sjunker kan du bli kallsvettig, och du kan även svimma.
Om svimning i allmänhet skriver 1177 att den beror på att blodtrycket sjunker hastigt, så att blodcirkulationen till hjärnan blir otillräcklig. Som orsaker nämns bland annat att man reser sig snabbt och att man reagerar starkt, till exempel vid mycket smärta eller rädsla för sprutor. Svimning är enligt 1177 oftast inte skadlig.
Varningssignaler
1177 nämner kallsvettighet, yrsel eller illamående, att det svartnar för ögonen eller susar i öronen, och blek hud. Ibland kommer svimningen utan förvarning.
Det här kan du göra när du känner att du ska svimma
1177 skriver att du kan pressa händerna mot varandra, eller korsa benen och pressa ihop dem. Det höjer blodtrycket och minskar risken för svimning. Be också att få ligga ner om du blir yr.
Om någon annan svimmar säger 1177: kontrollera att personen andas, lossa åtsittande kläder och lyft benen högt. Ge inget att dricka förrän personen är helt vaken.
Symtom vid blodfobi och stickrädsla
Många blir oroliga före ett stick och kan känna sig yra eller rädda för att svimma. Går rädslan ut över vardagen kan det enligt 1177 också komma panikliknande symtom, till exempel hjärtklappning, andningssvårigheter och magont. Vid blodfobi kommer dessutom den blodtrycksreaktion som beskrivs ovan.
Det som syns utåt är ofta undvikande: du skjuter upp provtagningen, avbokar vaccinationen eller undviker vårdlokaler. Se även sidan om panikattack.
Rädslan kan göra att du undviker vård
Det här är en viktig risk med blodfobi och stickrädsla. 1177 skriver att du vid spruträdsla kan känna så stort motstånd att du inte vågar söka vård. Blodprov och vaccinationer kan vara viktiga för hälsan.
1177 skriver också att det inte hjälper på sikt att undvika sprutor och prover. Det kan därför vara värt att söka hjälp för själva rädslan, och inte bara vänta ut nästa besök.
Rädsla för vård finns på fler håll. Läs om tandvårdsrädsla, som fungerar på liknande sätt.
Behandling av blodfobi och stickrädsla
1177 skriver att fobi för nålstick oftast behandlas med kognitiv beteendeterapi, KBT, där du gradvis vänjer dig vid sprutor och nålar. Det är exponering: du närmar dig det du är rädd för stegvis, med en behandlare. De flesta som får KBT mot fobi för nålstick blir enligt 1177 hjälpta.
Engångsbehandling
1177 beskriver också en kort form av behandling vid fobier, engångsbehandling: efter ett bedömningssamtal en till tre sessioner på två till tre timmar. Om det passar dig avgör behandlaren.
Applied tension (spänningsteknik)
Vid blodfobi har forskare särskilt studerat en metod som kallas applied tension. Lars-Göran Öst och medarbetare jämförde den med exponering och med avslappning i flera studier, publicerade i tidskriften Behaviour Research and Therapy. Författarna föreslog i sina sammanfattningar att applied tension bör vara förstahandsval vid blodfobi. Det är små studier från 1980- och 1990-talen.
Vi beskriver inte tekniken steg för steg och råder inte till att pröva den på egen hand. Den hör hemma i behandling med en behandlare. Det 1177 rekommenderar för stunden före ett stick är tipset om att pressa händerna eller benen mot varandra, se ovan.
Vi nämner inga preparat. Andra fobier behandlas på samma sätt, se höjdrädsla och hundrädsla.
Inför provtagning eller vaccination
Berätta för vårdpersonalen att du är rädd. 1177 skriver att personalen är van vid rädda patienter, kan förklara vad som händer och anpassa besöket. Berätta särskilt om du tidigare svimmat vid ett stick.
Fler råd från 1177:
- Be att få ligga ner om du blir yr.
- Var utvilad och ät och drick ordentligt innan, om du inte har fått andra instruktioner.
- Bedövande kräm eller plåster finns receptfritt på apotek. Läs bipacksedeln och fråga personalen var sticket ska ske. Bedövningen verkar bara på huden.
- Titta bort, prata med någon, lyssna på musik eller titta på film i mobilen.
- Vid stick i överarmen kan det hjälpa att slappna av i armen: skaka den lätt, sitt bekvämt och låt den vila medan du andas ut.
- Planera något trevligt efteråt.
Blodfobi och stickrädsla hos barn
1177 ger flera råd till föräldrar och närstående. Prata om rädslan, lyssna och visa att det är okej att vara rädd. Var så lugn och trygg som möjligt, eftersom vuxnas rädsla lätt smittar av sig på barn. Är du själv rädd kan det vara bättre att en annan vuxen som barnet litar på följer med.
Vid sticket kan ett barn sitta i knät på en närstående. Barn kan distraheras med såpbubblor, en leksak, en sång eller en saga, och det är bra att planera något roligt efteråt.
Om svimning hos barn skriver 1177 att du inte behöver söka vård när ett barn svimmar av en tydlig orsak och snabbt mår bra igen. Svimmar barnet oförklarligt eller ofta: kontakta en vårdcentral. Elever kan kontakta elevhälsan, och yngre personer ungdomsmottagningen. Den här sidan handlar om vuxna; vård för barn bedöms av vården.
När bör du söka hjälp?
1177 skriver att du ska söka vård om rädslan begränsar ditt liv. Det gäller till exempel om du undviker blodprov, sprutor eller vaccinationer trots att de är viktiga. Du kan vända dig till valfri vårdcentral eller psykiatrisk öppenvårdsmottagning i landet, eller ringa 1177 för sjukvårdsrådgivning.
Svimning kan behöva bedömas
Svimning är oftast inte skadlig, men ibland behöver den bedömas. Ring 112 om någon svimmar och inte snabbt vaknar och mår bra igen. 1177 nämner också att du ska ringa om personen:
- inte mår bra,
- svimmade när personen satt eller låg, eller vid ansträngning,
- har en hjärt- eller kärlsjukdom eller diabetes,
- svimmade och du inte vet hur länge personen var avsvimmad.
Vid mindre allvarliga fall kan du enligt 1177 kontakta en vårdcentral eller jouröppen mottagning, eller ringa 1177. 1177 nämner också att svimning ovanligt kan bero på sjukdomar som stroke, hjärtfel eller epilepsi.