Ett öppet fönster där en ljus gardin rör sig i vinden, med ett glas vatten och en grön växt.
Illustration, AI-genererad

I korthet

  • Ångest: enligt 1177 känns ångest ofta i kroppen. Vid en panikattack kan du bli yr och må illa.
  • Stress: 1177 skriver att ont i magen, diarréer eller kräkningar kan bero på sjukdom eller stress.
  • Osäker orsak: illamående kan ha flera orsaker. Du kan inte avgöra själv om det beror på ångest eller på något annat.
  • I stunden: 1177 råder dig bland annat att äta något litet, andas lugnt och byta miljö en stund.
  • Vård: kontakta vården om du kräks mer än ett dygn eller har andra varningstecken. Vid direkt fara för livet: 112.

Illamående av ångest: kan ångest ge illamående?

Ja, ångest kan kännas som illamående. Enligt 1177 känns ångest ofta i kroppen, och bland de kroppsliga tecken som nämns finns ont i magen, tryck över bröstet och, vid en panikattack, att du blir yr och mår illa.

1177 beskriver ångesten som kroppens sätt att samla kraft inför ett hot: hjärtat slår snabbare, andningen blir snabbare och musklerna spänns. Det är kroppens larmsystem, och det kan kännas obehagligt i hela kroppen även när det inte finns något yttre hot. Mer om hur en kropp i beredskap känns finns i fysiska symtom vid stress.

Illamående är samtidigt ett symtom som kan komma av många saker. Det går inte att se på känslan om den beror på ångest, och därför bör du inte utgå från att så är fallet. Se avsnittet om när du ska söka vård nedan.

Illamående av stress och oro

Stress kan också ligga bakom. I 1177:s text om magsjuka står det att ont i magen, diarréer eller kräkningar kan bero på sjukdom eller stress. Stress är alltså en möjlig förklaring, men inte den enda. Om magsmärtan är det som besvärar mest: läs om ont i magen av stress.

Vi har inte hittat någon svensk källa som säger hur vanligt det är att må illa av stress, så sidan anger inga andelar. Ett tecken som kan peka mot stress är att det känns värre i pressade perioder, men det är inget bevis. Hur stress och ångest skiljer sig åt går vi igenom i stress eller ångest, och grunderna finns i guiden om stress.

Illamående vid ångestattack och panikattack

Ja, du kan må illa under en panikattack. 1177 beskriver att hjärtat slår snabbt och hårt, att det kan kännas svårt att andas, och att du kan bli yr, må illa och känna att du ska svimma.

Attacken pågår enligt 1177 ofta några minuter och går sedan över av sig själv. Den som får sin första attack tror ofta att något är fel på kroppen, till exempel hjärtinfarkt eller stroke. Det går inte att veta från symtomen, så vid osäkerhet ska du ringa 1177 för rådgivning, och vid direkt fara för livet ringer du 112. Återkommer attackerna beskrivs det i panikattack och paniksyndrom.

Ångest och ingen aptit

Att inte vilja äta kan höra ihop med ångest. 1177 nämner det uttryckligen för barn, som kan ha ont i magen eller sakna lust att äta. För vuxna skriver 1177 något annat som är värt att veta: ångestreaktionen kan bli kraftigare om du är hungrig, trött eller stressad.

Vi har inte hittat någon svensk källa som beskriver aptitlöshet vid ångest hos vuxna närmare. Håller det i sig och du inte kan äta, är det ett skäl att kontakta vårdcentralen.

Kräkningar av ångest

Kräkningar kan förekomma, men de ska inte tas för givet. 1177 nämner att barn och tonåringar vid en panikattack kan bli illamående, skakiga och kräkas, och att stress kan ligga bakom kräkningar. Kräkningar kan lika gärna bero på sjukdom, och ihållande kräkningar behöver bedömas av vården.

Är det rädslan för att kräkas som styr, och inte kräkningen i sig, finns en egen sida: emetofobi.

Illamående av ångest hos barn

Barn med ångest känner ofta av det i magen. Enligt 1177 är det vanligt att barnet har ont i magen, känner en klump i magen, mår illa eller inte vill äta, och även spänning i axlar och nacke eller spänningshuvudvärk. 1177 påpekar att kroppsliga symtom kan vara så starka att de verkar bero på en sjukdom eller ett kroppsligt fel, fast det handlar om ångest.

Kontakta vården om oron påverkar barnets vardag och är svår att hantera. Du kan alltid ringa 1177 för råd om var du ska söka vård. Mer finns i ångest hos barn och tonåringar och skolångest.

Vad kan du göra när du mår illa av ångest?

Du kan göra något litet i stunden och något större över tid. Det här är råd 1177 ger om ångest, inte behandling av illamåendet:

  • Ät något litet. Ångesten kan bli kraftigare om du är hungrig, trött eller stressad.
  • Andas lugnt. Gör en avslappningsövning, ta ett bad eller en dusch. Se en andningsövning och avslappning.
  • Byt miljö. Gör något annat ett tag, till exempel en promenad, eller en övning i medveten närvaro.
  • Håll sunda vanor. Rör på dig regelbundet, sov tillräckligt och ät regelbundet. Försök att inte dämpa ångesten med alkohol eller andra droger.
  • Berätta för någon. Prata med en vän eller släkting du litar på.

Mer om stressen runtomkring finns i stresshantering. Ständig oro och ångest beskrivs i generaliserad ångest.

När ska du söka vård för illamående?

Sök vård när illamåendet inte går över eller du har något av varningstecknen nedan. Du kan inte utesluta sjukdom själv, och ångest är aldrig en slutsats du kan dra på egen hand. Följande punkter kommer från 1177:s text om magsjuka och kräkningar.

Kontakta genast vårdcentral eller jouröppen mottagning om du har blodiga diarréer, hög feber och frossa, eller mycket ont i magen som inte går över trots att du har kräkts eller haft diarré. Är det stängt, sök vård på en akutmottagning.

Kontakta vårdcentral eller ring 1177 om du kräks mer än ett dygn utan att det avtar, känner dig mycket trött och svag, har haft diarré i mer än en vecka, eller är torr i munnen, törstig, kissar mindre än vanligt och har mörk urin, vilket kan vara tecken på vätskebrist. Det gäller också om du är magsjuk och använder läkemedel mot hjärtsvikt, diabetes eller annan allvarlig sjukdom.

Kontakta också vårdcentral om ångesten gör det svårt att klara vardagen, sova eller koncentrera dig, om du undviker platser eller situationer för att slippa ångest, eller om du lindrar den med alkohol, narkotika, spel om pengar eller genom att skada dig själv. Vid direkt fara för livet: ring 112.

Coaching ersätter inte vård och behandlar inte illamående. Vill du ha stöd i stressen och oron runtomkring, som att känna igen när kroppen går på högvarv och bygga in återhämtning, finns coaching som ett komplement.

Mår du dåligt? Ring 1177 för rådgivning. Vid akut fara: 112. Mind Självmordslinjen: 90101. Se krissidan.

Ämnen: Ångest och oro Stress och utmattning Föräldraskap och familj