Genom att kombinera dessa dimensioner får vi fyra föräldrastilar. Maccoby och Martin utvidgade senare Baumrinds ursprungliga tre stilar till fyra.
Auktoritativ föräldrastil
Hög värme + Höga krav
Kännetecken
- Tydliga regler och förväntningar
- Förklarar varför regler finns
- Lyhörd för barnets behov och åsikter
- Uppmuntrar självständighet och eget tänkande
- Konsekvent men flexibel
- Värme och kärlek som grund
Utfall för barn
Forskning visar konsekvent att barn till auktoritativa föräldrar tenderar att:
- Ha högre självkänsla och självförtroende
- Vara mer socialt kompetenta
- Prestera bättre akademiskt
- Ha bättre psykisk hälsa
- Vara mer självständiga
- Ha färre beteendeproblem
Exempel på auktoritativt bemötande
"Jag förstår att du vill stanna uppe längre, men du behöver sova för att orka i skolan imorgon. Vad sägs om att vi läser en extra bok och sedan är det läggdags?"
Auktoritär föräldrastil
Låg värme + Höga krav
Kännetecken
- Strikta regler utan förklaring
- "För att jag säger det"
- Straffbaserad disciplin
- Lite utrymme för barnets åsikter
- Lydnad prioriteras över förståelse
- Emotionellt avståndstagande
Utfall för barn
- Kan vara lydiga och disciplinerade
- Ofta lägre självkänsla
- Mer ångest och depression
- Sämre sociala färdigheter
- Risk för rebelliskt beteende i tonåren
- Svårare att fatta egna beslut
Exempel på auktoritärt bemötande
"Nu går du och lägger dig. Inga diskussioner. Du gör som jag säger, punkt slut."
Eftergivande föräldrastil
Hög värme + Låga krav
Kännetecken
- Få eller inga regler
- Undviker konflikter
- Vill vara "kompis" med barnet
- Låter barnet bestämma
- Kärleksfull men gränslös
- Inkonsekventa konsekvenser
Utfall för barn
- Svårt med självdisciplin
- Impulsivitet och låg frustrationstolerans
- Kan bli krävande och självcentrerade
- Sämre akademiska resultat
- Svårt att acceptera "nej" från andra
- Osäkra – saknar gränser ger otrygghet
Exempel på eftergivande bemötande
"Vill du inte gå och lägga dig? Ja, okej, du får stanna uppe lite till då. Vill du ha glass också?"
Försummande föräldrastil
Låg värme + Låga krav
Kännetecken
- Emotionellt frånvarande
- Lite engagemang i barnets liv
- Tillhandahåller grundläggande behov men inte mer
- Varken regler eller värme
- Barnet får klara sig själv
Utfall för barn
- Sämst utfall av alla stilar
- Anknytningsproblem
- Högre risk för beteendeproblem
- Sämre akademiska resultat
- Ökad risk för psykisk ohälsa
- Svårigheter med relationer
Observera
Försummande föräldraskap kan vara en konsekvens av förälderns egna svårigheter – psykisk ohälsa, missbruk, extrem stress eller egen traumahistoria. Det innebär inte att föräldern inte älskar sitt barn.
Varför fungerar auktoritativ stil bäst?
Trygghet genom gränser
Tydliga gränser ger trygghet. Barnet vet vad som gäller och behöver inte testa hela tiden.
Respekt bygger tillit
Att förklara varför regler finns visar respekt för barnets intelligens och bygger tillit.
Modellering
Barnet lär sig genom att se föräldern hantera konflikter på ett moget sätt.
Autonomistöd
Uppmuntran att tänka själv främjar självständighet och internaliserad moral.
Kulturella variationer
Det är viktigt att notera att forskningen om föräldrastilar främst genomförts i västerländska kulturer. Effekterna kan variera:
- I kollektivistiska kulturer kan auktoritär stil ha mindre negativa effekter
- Barnets tolkning av förälderns beteende spelar roll
- "Normal" nivå av kontroll varierar mellan kulturer
- Men värme och lyhördhet verkar viktigt universellt
Förändring är möjlig
De flesta föräldrar blandär stilar och kan förändra sitt beteende:
- Medvetenhet om egen stil är första steget
- Stresshantering hjälper – stress gör oss mer auktoritära
- Föräldrakurser kan ge konkreta verktyg
- Terapi kan hjälpa bearbeta egen uppväxt
- Det är aldrig för sent att förändras
"Det handlar inte om att vara perfekt utan om att vara tillräckligt bra, tillräckligt ofta."
Observera: Informationen på denna sida är endast avsedd för utbildning och ersätter inte professionell medicinsk bedömning, diagnos eller behandling. Endast legitimerad vårdpersonal kan ställa diagnoser. Kontakta din vårdcentral eller ring 1177 för rådgivning.
Vetenskapliga referenser
- Baumrind, D. (1967). Child care practices anteceding three patterns of preschool behavior. Genetic Psychology Monographs, 75(1), 43-88.
- Baumrind, D. (1991). The influence of parenting style on adolescent competence and substance use. Journal of Early Adolescence, 11(1), 56-95.
- Maccoby, E. E., & Martin, J. A. (1983). Socialization in the context of the family: Parent-child interaction. In P. H. Mussen (Ed.), Handbook of Child Psychology (Vol. 4, pp. 1-101). Wiley.
- Steinberg, L. (2001). We know some things: Parent-adolescent relationships in retrospect and prospect. Journal of Research on Adolescence, 11(1), 1-19.
- Pinquart, M., & Kauser, R. (2018). Do the associations of parenting styles with behavior problems and academic achievement vary by culture? Results from a meta-analysis. Cultural Diversity and Ethnic Minority Psychology, 24(1), 75-100.
- Smetana, J. G. (2017). Current research on parenting styles, dimensions, and beliefs. Current Opinion in Psychology, 15, 19-25.