Lita på din magkänsla
Du som förälder känner ditt barn bäst. Om du är orolig är det alltid bättre att söka hjälp och få beskedet att allt är okej, än att vänta för länge.
Tecken att uppmärksamma
Känslomässiga tecken
- Ihållande ledsenhet eller nedstämdhet
- överdrivna rädslor eller oro
- Irritabilitet och vredesutbrott
- Hopplöshet – "det spelar ingen roll"
- Skuldkänslor – "det är mitt fel"
- Låg självkänsla – "jag är dum/ful/dålig"
Beteendemässiga tecken
- Drar sig undan från familj och vänner
- Tappar intresse för tidigare roliga aktiviteter
- Ökad aggression eller trots
- Skolkar eller vägrar gå till skolan
- Regression (kissar på sig, pratar "bebis-språk")
- Självskadebeteende
Fysiska tecken
- Sömnproblem – svårt att somna, mardrömmar, sover för mycket
- Förändrad aptit – äter för lite eller för mycket
- Ont i huvudet eller magen utan medicinsk förklaring
- Trötthet och energilöshet
- Koncentrationssvårigheter
Vanliga svårigheter hos barn
ångest
Vanligast hos barn. Separationsångest, social ångest, specifika fobier, generaliserad oro. Undvikande förstärker ångesten.
Depression
Kan se annorlunda ut hos barn – irritabilitet är vanligare än ledsenhet. Ofta tillsammans med ångest.
ADHD
Svårt med uppmärksamhet, impulskontroll och/eller hyperaktivitet. Påverkar skola och relationer.
Beteendeproblem
Trotssyndrom, uppförandestörning. Ofta kopplat till svåra hemförhållanden eller neuropsykiatriska tillstånd.
Trauma
Kan följa på våld, övergrepp, olyckor, förlust. Symtom kan komma långt efter händelsen.
Ätstörningar
Kan börja redan i förpuberteten. Ökar bland yngre barn. Kräver snabb behandling.
När ska man söka hjälp?
Sök professionell hjälp om:
- Symtomen varar mer än några veckor
- Vardagen påverkas – skola, kompisar, familjeliv
- Barnet uttrycker hopplöshet eller vilja att inte leva
- Du märker självskadebeteende
- Barnet har upplevt trauma
- Du som förälder känner dig maktlös
- Förskola/skola uttrycker oro
Akut hjälp
Vid akut kris eller självmordsrisk – kontakta BUP:s akutmottagning, ring 112, eller åk till närmaste akutmottagning. Barnens hjälplinje: 116 111 (gratis, dygnet runt).
Vart kan man vända sig?
Första linjens vård
- Vårdcentralen: Första kontakt, kan remittera vidare
- Elevhälsan: Kurator, psykolog på skolan
- Första linjens psykiatri: Lättare till måttlig problematik
Specialiserad vård
- BUP (Barn- och ungdomspsykiatrin): Måttlig till svår problematik
- Habilitering: Vid funktionsnedsättningar
Stöd och information
- BRIS: 116 111 (för barn) eller chat
- Mind: Föräldratelefonen
- 1177: Sjukvårdsrådgivning
Vad kan föräldrar göra?
Skyddande faktorer
- Öppen kommunikation – barnet vågar berätta
- Trygg anknytning – minst en stabil vuxen
- Förutsägbar vardag med rutiner
- Lagom krav – varken för höga eller för låga
- Positiva kompisrelationer
- Meningsfulla aktiviteter
När barnet mår dåligt
Lyssna och validera
"Jag hör att du har det svårt." Försök inte lösa eller förminska. Att bli hörd är ofta det viktigaste.
Var närvarande
Ibland vill barn inte prata, men uppskattar att du finns där. Gör saker tillsammans utan krav på samtal.
Behåll rutiner
Förutsägbarhet ger trygghet. Försök behålla normal vardag med sömn, mat och aktiviteter.
Ta hand om dig själv
Du kan inte hjälpa ditt barn om du själv går på knäna. Sök stöd för egen del om du behöver.
Tidig insats gör skillnad
Forskning visar tydligt att tidig intervention vid psykisk ohälsa hos barn ger bättre prognos. Hjärnan är plastisk och barn har stor förmåga att återhämta sig med rätt stöd.
Att söka hjälp är inte ett tecken på misslyckande som förälder – det är ett tecken på att du tar ditt barns välmående på allvar.
"Det bästa du kan göra för ditt barn är att ta deras känslor på allvar – och söka hjälp när det behövs."
Observera: Informationen på denna sida är endast avsedd för utbildning och ersätter inte professionell medicinsk bedömning, diagnos eller behandling. Endast legitimerad vårdpersonal kan ställa diagnoser. Kontakta din vårdcentral eller ring 1177 för rådgivning.
Vetenskapliga referenser
- Costello, E. J., Egger, H., & Angold, A. (2005). 10-year research update review: The epidemiology of child and adolescent psychiatric disorders. Journal of the American Academy of Child & Adolescent Psychiatry, 44(10), 972-986.
- Weisz, J. R., & Kazdin, A. E. (Eds.). (2017). Evidence-Based Psychotherapies for Children and Adolescents (3rd ed.). Guilford Press.
- Masten, A. S. (2014). Ordinary Magic: Resilience in Development. Guilford Press.
- Socialstyrelsen. (2017). Utvecklingen av psykisk ohälsa bland barn och unga vuxna. Socialstyrelsen.
- National Institute for Health and Care Excellence. (2019). Depression in Children and Young People: Identification and Management. NICE Guideline NG134.