Identitet i korthet
- Sjalvkoncept ar din totala uppfattning om dig själv[2]
- Identitet formas i interaktion med andra och samhallet[3]
- Eriksons teori beskriver identitetsutveckling genom livets stadier[4]
- Identitetskris ar en normal del av utvecklingen[5]
- Narrativ identitet ar berattelsen du skapar om ditt liv[6]
Vad är sjalvkoncept?
Sjalvkoncept (self-concept) ar summan av alla uppfattningar du har om dig själv - dina egenskaper, formagor, varderingar, roller och relationer.[2]
Självbild
Hur du beskriver dig själv. Inkluderar fysiska egenskaper, personlighetsdrag, sociala roller (förälder, anstalld, van).
Självkänsla
Hur du varderar dig själv. Kanslomassig bedomning av ditt egenvarde. Se självkänsla.
Idealsjalv
Personen du vill vara. Nar gapet mellan "verkligt jag" och "ideal jag" ar stort uppstar ofta ångest och missnoje.[7]
Socialt jag
Hur du tror ändra ser dig. Vi har flera "sociala jag" beroende pa kontext (arbete, familj, vanner).[8]
"Jaget ar inte något man hittar, det ar något man skapar." - Thomas Szasz
Hur identitet utvecklas
Eriksons psykosociala stadier
Erik Erikson beskrev identitetsutveckling genom atta livsstadier, där varje stadie innebar en "kris" som måste losas:[4]
Tillit vs misstro (0-1 ar)
Spadbarnet lar sig om varlden ar trygg eller hotfull baserat pa vardgivarens responsivitet. Grundär for anknytning.
Autonomi vs skam (1-3 ar)
Barnet utforskar oberoende. Balans mellan stod och kontroll avgor om barnet utvecklar autonomi eller skam.
Initiativ vs skuld (3-6 ar)
Barnet tar initiativ och provar granser. For mycket kritik kan leda till överdrivet skuldkanslor.
Flit vs underlagsenhet (6-12 ar)
Skolaldern handlar om att lara sig bemastra fardigheter. Framgang bygger självförtroende; upprepade misslyckanden ger underlagsenhetangest.
Identitet vs rollforvirring (12-18 ar)
Tonaringen söker svar pa "Vem ar jag?". Testar olika identiteter och varderingar. Misslyckande ger rollforvirring.
Intimitet vs isolering (18-40 ar)
Att forma nära relationer. Kraver en etablerad identitet. Misslyckande leder till ensamhet och isolering.
Generativitet vs stagnation (40-65 ar)
Att bidra till nasta generation genom arbete, familj, samhalle. Annars känsla av meningsloshet.
Integritet vs fortvivlan (65+ ar)
Att se tillbaka pa livet med tillfredsstallelse eller anger. Acceptans av doden eller existentiell fortvivlan.
Sociala influenser
Identitet skapas inte i vakuum. Den formas av:[3]
- Familj - förstå "spegeln" vi ser oss själva i, kopplat till anknytning
- Jamnariga - allt viktigare under tonaren
- Kultur - kollektivistisk vs individualistisk
- Media & sociala medier - idealiserade jamforelser
- Livsval - utbildning, yrke, partner
Identitetskris
En identitetskris uppstar nar var nuvarande självbild inte langre passar. Det kan triggas av:[5]
- Stora livsforandringar (skilsmassa, foraldraskop, pension) som orsakar stress
- Forlust av roll (arbetsloshet, "tomma boet")
- Trauma eller sjukdom
- Existentiella frågor ("Ar detta allt?")
- Kvartlivskris (20-30) eller medelalderskris (40-50)
Kris som mojlighet
Identitetskriser ar smartsamma men kan leda till tillvaxt. De tvingar oss att reflektera over vad vi verkligen vill och vardesatter. Många manniskor beskriver i efterhand sina kriser som vandpunkter till ett mer autentiskt liv.[9]
Marcias identitetsstatusar
James Marcia utvecklade Eriksons teori och identifierade fyra identitetsstatusar baserade pa utforskning och engagemang:[10]
Uppnadd identitet
- Hog utforskning, högt engagemang
- Har aktivt utforskat alternativ
- Gjort medvetna val
- Stabil men flexibel självbild
Moratorium
- Hog utforskning, lagt engagemang
- Aktivt sökande
- Osaker, provar alternativ
- Normal under tonar/unga vuxna
Tilldelad identitet
- Lag utforskning, högt engagemang
- Accepterat andras val (foraldrars)
- Aldrig ifragasatt
- Sarbar for kriser senare
Diffus identitet
- Lag utforskning, lagt engagemang
- Ingen tydlig riktning
- Undviker val
- Kan indikera psykisk ohalsa som depression
Att forma sin identitet
Identitet ar inte huggen i sten - den kan aktivt formas och utvecklas genom livet:[6]
Utforska dina varderingar
Vad är verkligen viktigt for dig? Inte vad du "borde" värdera, utan vad som genuint ger ditt liv mening. ACT-terapi arbetar med varderingsklargorande.
Reflektera over din livshistoria
Narrativ identitet handlar om berattelsen du skapar om ditt liv. Hur tolkar du dina erfarenheter? Kan berattelsen omformas till en mer konstruktiv version?[6]
Prova nya roller
Identitet formas genom handling. Vill du vara en "kreativ person"? Börja skapa. Identitet foljer beteende, inte tvartom.
Ifragasatt begransande overtygelser
"Jag ar inte en sådan som..." - ar det sant? Eller en gammal berattelse som hindrar dig? Se kognitiva forvrangningar.
Acceptera komplexitet
Du behover inte vara "en" sak. Människor ar komplexa, motsagelsefulla och foranderliga. Integrera dina olika sidor istallet for att valja en.
Sok mening
Identitet ar tatt kopplad till mening. Vad bidrar du med? Vad vill du lamna efter dig? Se mening och syfte.
Observera: Informationen på denna sida är endast avsedd för utbildning och ersätter inte professionell medicinsk bedömning, diagnos eller behandling. Endast legitimerad vårdpersonal kan ställa diagnoser. Kontakta din vårdcentral eller ring 1177 för rådgivning.
Referenser
- Oyserman, D., Elmore, K., & Smith, G. (2012). Self, self-concept, and identity. In M. R. Leary & J. P. Tangney (Eds.), Handbook of Self and Identity (2nd ed., pp. 69-104). Guilford Press.
- Baumeister, R. F. (1999). The Self in Social Psychology. Psychology Press.
- Mead, G. H. (1934). Mind, Self, and Society. University of Chicago Press.
- Erikson, E. H. (1968). Identity: Youth and Crisis. Norton.
- Kroger, J. (2007). Identity Development: Adolescence Through Adulthood (2nd ed.). Sage.
- McAdams, D. P. (2001). The psychology of life stories. Review of General Psychology, 5(2), 100-122.
- Higgins, E. T. (1987). Self-discrepancy: A theory relating self and affect. Psychological Review, 94(3), 319-340.
- James, W. (1890). The Principles of Psychology. Henry Holt.
- Tedeschi, R. G., & Calhoun, L. G. (2004). Posttraumatic growth: Conceptual foundations and empirical evidence. Psychological Inquiry, 15(1), 1-18.
- Marcia, J. E. (1966). Development and validation of ego-identity status. Journal of Personality and Social Psychology, 3(5), 551-558.
Fordjupning
Utforska identitetens olika aspekter pa djupet: