Viktigt att veta

  • 1 av 5 svenskar drabbas av depression under sin livstid
  • Depression är behandlingsbart – 60-80% blir bättre med rätt hjälp
  • Det är inte din skuld – depression är en sjukdom, inte en svaghet
  • Tidig behandling ger bättre prognos[3]

Vad är depression?

Depression (egentlig depression) är ett psykiatriskt tillstånd som kännetecknas av ihållande nedstämdhet, förlust av intresse eller glädje, och en rad fysiska och kognitiva symtom som påverkar din förmåga att fungera i vardagen.[4] Till skillnad från bipolär sjukdom saknas perioder av uppvarvning eller mani.

Till skillnad från vanlig sorgsenhet eller tillfällig nedstämdhet – som är normala reaktioner på livets motgångar – är depression ett tillstånd som varar över tid och påverkar alla aspekter av livet: arbete, relationer, sömn, aptit och självbild.

Depression vs. nedstämdhet

Normal nedstämdhet
  • Går över inom dagar/veckor
  • Kopplad till specifik händelse
  • Du kan fortfarande känna glädje ibland
  • Påverkar inte vardagen allvarligt
Depression
  • Varar minst 2 veckor, ofta månader
  • Kan komma utan tydlig orsak
  • Svårt att känna glädje överhuvudtaget
  • Påverkar arbete, relationer, hälsa

Symtom på depression

Depression yttrar sig på många sätt, och symtomen varierar från person till person. Enligt DSM-5 krävs minst fem symtom under samma tvåveckorsperiod, varav minst ett är nedstämdhet eller förlust av intresse.[4]

Känslomässiga symtom

  • Ihållande nedstämdhet eller tomhetskänsla
  • Hopplöshet inför framtiden
  • Skuldkänslor och självkritik
  • Irritabilitet och frustration
  • ångest och oro
  • Känslomässig avtrubbning

Kognitiva symtom

  • Koncentrationssvårigheter
  • Svårt att fatta beslut
  • Minnessvårigheter
  • Negativa tankemönster
  • Grubbel och ältande
  • Tankar på döden eller självmord

Fysiska symtom

  • Sömnproblem (för mycket eller för lite)
  • Förändrad aptit och vikt
  • Energilöshet och trötthet
  • Långsamma rörelser eller rastlöshet
  • Kroppslig värk utan medicinsk orsak[5]
  • Minskad sexlust

Beteendemässiga symtom

  • Social tillbakadragenhet
  • Minskad aktivitet och initiativ
  • Försummande av ansvar
  • Prokrastinering
  • Undvikande av tidigare intressen
  • Ökad alkohol- eller droganvändning

Om du har tankar på självmord

Om du har tankar på att skada dig själv eller ta ditt liv, sök hjälp omedelbart. Ring 112 vid akut fara, eller kontakta:

  • Mind Självmordslinjen: 90101 (dygnet runt)
  • Jourhavande medmänniska: 08-702 16 80
  • Psykiatrisk akutmottagning på ditt närmaste sjukhus

Vad orsakar depression?

Depression har ingen enskild orsak. Istället är det ett samspel mellan biologiska, psykologiska och sociala faktorer – det vi kallar den biopsykosociala modellen.[6]

🧬

Biologiska faktorer

  • Ärftlighet – ca 40% av risken är genetisk[7]
  • Obalans i signalsubstanser (serotonin, dopamin, noradrenalin)
  • Hormonella förändringar
  • Inflammation i kroppen[8]
  • Fysiska sjukdomar
🧠

Psykologiska faktorer

👥

Sociala faktorer

  • Ensamhet och isolering
  • Relationsproblem
  • Förlust (dödsfall, separation)
  • Arbetslöshet eller ekonomisk stress
  • Brist på socialt stöd
  • Otrygg anknytning i barndomen
"Depression är inte ett tecken på svaghet – det är ett tecken på att du har varit stark för länge."

Behandling av depression

Depression är behandlingsbart. Enligt forskning svarar 60-80% av patienter på behandling med psykoterapi och/eller läkemedel.[2] De mest effektiva behandlingarna är psykoterapi, läkemedel, eller en kombination av båda.

Förstahandsval

Psykoterapi

Samtalsterapi är ofta förstahandsvalet vid mild till måttlig depression.[9] De mest evidensbaserade metoderna är:

Läkemedel

Antidepressiva läkemedel kan vara effektiva, särskilt vid måttlig till svår depression, och kombineras ofta med mindfulnessbaserade metoder:[12]

  • SSRI – vanligaste typen (sertralin, escitalopram)
  • SNRI – påverkar serotonin och noradrenalin
  • Mirtazapin – kan hjälpa vid sömnproblem
  • Effekt syns ofta efter 2-4 veckor[13]

Andra behandlingar

Vid svår depression eller när andra behandlingar inte hjälper:

  • ECT – elektrokonvulsiv behandling, hög effekt vid svår depression[14]
  • TMS – transkraniell magnetstimulering
  • Ljusterapi – vid säsongsbetonad depression[15]
  • Motion – dokumenterad antidepressiv effekt[16]

Självhjälp vid depression

Professionell behandling är viktigt, men det finns också mycket du kan göra själv för att stödja din återhämtning. Forskning visar att livsstilsfaktorer kan ha betydande effekt.[16]

1

Rör på dig

Motion har dokumenterad antidepressiv effekt – jämförbar med läkemedel vid mild depression.[16] Börja smått – en promenad räcker. Se våra tips för vanebildning.

2

Håll rutiner

Depression gör att struktur försvinner. Försök hålla fasta tider för att gå upp, äta och sova – även om det känns tungt.

3

Socialt stöd

Isolering förvärrar depression. Tvinga dig att hålla kontakt med någon, även om det bara är ett kort samtal eller SMS.

4

Ifrågasätt tankarna

Depression förvränger tänkandet genom kognitiva förvrängningar. Dina negativa tankar är inte fakta.

5

Undvik alkohol

Alkohol är en depressant som kan lindra tillfälligt men förvärrar depressionen på sikt.[17]

6

Var snäll mot dig själv

Depression är inte din skuld. Träna självmedkänsla – behandla dig själv som du skulle behandla en vän.

Vad mer kan det vara?

Flera tillstånd kan ge symtom som liknar depression. En noggrann utredning är viktig för rätt behandling.

Somatisk

Hypotyreos

Underfunktion i sköldkörteln ger trötthet, viktuppgång och nedstämdhet. Enkelt blodprov (TSH) kan utesluta detta.

Somatisk

B12-brist / Anemi

Vitaminbrist och blodbrist kan ge trötthet, koncentrationssvårigheter och nedstämdhet. Kontrolleras med blodprov.

Psykisk

Bipolär sjukdom

Om du haft perioder av uppvarvning eller mani kan det vara bipolär sjukdom, som kräver annan behandling.

 Psykisk

Utmattningssyndrom

Stressrelaterad ohälsa med trötthet och kognitiva svårigheter. Ofta kopplat till arbetsbelastning.

 Psykisk

Dystymi

Långvarig men mildare nedstämdhet. Symtomen är inte lika intensiva men varar minst 2 år.
Psykisk

Sorg

Normal sorgereaktion efter förlust kan likna depression men följer ett annat mönster och lättar ofta med tiden.

Viktigt: Endast legitimerad vårdpersonal kan ställa diagnos. Om du känner igen dig i flera tillstånd, sök professionell hjälp för en ordentlig utredning.

Källor och riktlinjer

  • Myndighet Socialstyrelsen - Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom
  • Myndighet 1177 Vårdguiden - Patientinformation om depression
  • Klinisk DSM-5-TR - Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders
  • Klinisk ICD-11 - WHO:s internationella klassifikation av sjukdomar
  • Forskning NICE Guidelines - Depression in adults: treatment and management
Faktagranskat av
Mikael Glännström
Fil. mag. i psykologi
Senast granskat: april 2026

Observera: Informationen på denna sida är endast avsedd för utbildning och ersätter inte professionell medicinsk bedömning, diagnos eller behandling. Endast legitimerad vårdpersonal kan ställa diagnoser. Kontakta din vårdcentral eller ring 1177 för rådgivning.

Vetenskapliga referenser

  1. Socialstyrelsen. (2023). Psykisk ohälsa bland vuxna – Uppföljning av nationella mål. Stockholm: Socialstyrelsen.
  2. Cuijpers, P., et al. (2019). A meta-analysis of cognitive-behavioural therapy for adult depression. Psychological Medicine, 49(16), 2801-2814.
  3. Ghio, L., et al. (2014). Duration of untreated illness and outcomes in unipolar depression. Epidemiology and Psychiatric Sciences, 23(3), 227-237.
  4. American Psychiatric Association. (2022). Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders (5th ed., text rev.). Washington, DC: APA.
  5. Bair, M. J., et al. (2003). Depression and pain comorbidity. Archives of Internal Medicine, 163(20), 2433-2445.
  6. Engel, G. L. (1977). The need for a new medical model: A challenge for biomedicine. Science, 196(4286), 129-136.
  7. Sullivan, P. F., et al. (2000). Genetic epidemiology of major depression. American Journal of Psychiatry, 157(10), 1552-1562.
  8. Miller, A. H., & Raison, C. L. (2016). The role of inflammation in depression. Nature Reviews Immunology, 16(1), 22-34.
  9. National Institute for Health and Care Excellence. (2022). Depression in adults: Treatment and management. NICE guideline NG222.
  10. Hofmann, S. G., et al. (2012). The efficacy of cognitive behavioral therapy. Cognitive Therapy and Research, 36(5), 427-440.
  11. Kuyken, W., et al. (2016). Efficacy of mindfulness-based cognitive therapy in prevention of depressive relapse. JAMA Psychiatry, 73(6), 565-574.
  12. Cipriani, A., et al. (2018). Comparative efficacy and acceptability of 21 antidepressant drugs. The Lancet, 391(10128), 1357-1366.
  13. Machado-Vieira, R., et al. (2010). The timing of antidepressant effects. Psychiatry, 7(4), 29-36.
  14. UK ECT Review Group. (2003). Efficacy and safety of electroconvulsive therapy in depressive disorders. The Lancet, 361(9360), 799-808.
  15. Lam, R. W., et al. (2016). Efficacy of bright light treatment, fluoxetine, and the combination in patients with nonseasonal major depressive disorder. JAMA Psychiatry, 73(1), 56-63.
  16. Schuch, F. B., et al. (2016). Exercise as a treatment for depression: A meta-analysis. Journal of Psychiatric Research, 77, 42-51.
  17. Boden, J. M., & Fergusson, D. M. (2011). Alcohol and depression. Addiction, 106(5), 906-914.

Relaterade tillstånd

Affektiva syndrom

Dystymi

Ihållande depression med mildare men långvariga symtom.

 Affektiva syndrom

Bipolär sjukdom

Växlingar mellan depression och mani/hypomani.

 Stress

Utmattningssyndrom

Ofta kopplat till depression men med fokus på stressreaktion.