⚠ Observera: Informationen pa denna sida ar endast avsedd for utbildning och ersatter inte professionell medicinsk bedomning, diagnos eller behandling. Endast legitimerad vardpersonal kan stalla diagnoser. Kontakta din vardcentral eller ring 1177 for radgivning.
Dermatillomani i korthet
- Definition: Tvångsmässig hudplockning som orsakar hudskador[1]
- Prevalens: 1-4% av befolkningen, ofta högre hos kvinnor[2]
- OCD-spektrum: Klassificeras under "Body-Focused Repetitive Behaviors" (BFRBs)[3]
- Guldstandard-behandling: HRT (Habit Reversal Training) och KBT[4]
- Prognos: 70-80% förbättras med strukturerad behandling[5]
Vad är Dermatillomani?
Dermatillomani (också kallad "pathological skin picking") är ett tillstånd där person repetitivt plockar på sin hud, vilket leder till märkbara hudskador såsom sår, blödningar, infektioner, ärr eller missfärgning.[1] Det skiljer sig från normal skrappning eller plockning genom att det är:
Tvångsmässig & Repetitiv
- Svårt eller omöjligt att sluta
- Ofta automatisk eller semi-medveten
- Utförs flera gånger dagligen
- Tar ofta 15 min - flera timmar
Triggrar & Motiv
- Ofta utlöst av stress eller ångest
- Kan ge tillfällig emotionell lättnad
- Ibland helt automatisk/omedveten
- Stärks av fokusering på huddetaljer
Dermatillomani klassificeras under Excoriation (Skin-Picking) Disorder i DSM-5 och är en del av gruppen "Body-Focused Repetitive Behaviors" (BFRBs) tillsammans med trichotelomania (hårupryckning) och nail biting.[2] Det ligger på OCD-spektrumet men skiljer sig från klassisk OCD då tvångstankarna ofta är mindre framträdande än tvångsbeteendet.
"Dermatillomani är inte en vana du kan sluta med genom vilja. Det är ett neurologiskt/psykologiskt tillstånd som kräver specifik behandling."
Hudplockningen-cykeln
- Trigger: Stress, ångest, kopplet på huden, eller bara fokusering
- Impuls: Stark drivning att plocka eller skrapa
- Plockning: Börjar plocka, ofta automatiskt
- Lättnad: Tillfällig emotionell eller sensorisk lättnad
- Medvetenhet: Inser skador/smärta (ofta först efter)
- Skam & Oro: Minskar sedan dock och börjar om
Symtom & Tecken på Dermatillomani
Fysiska symtom
Sår & Blödning
Öppna sår från intensiv plockning, blödande eller ömma områden.
Infektioner
Infekterade hudområden från mikroskopiska sår.
Ärr & Missfärgning
Permanenta märken från upprepade skador.
Krustor & Knölar
Formering av krustor som sedan plockas av igen.
Favoritplatser
Ofta ansiktet, armarna, benen eller bröstet.
Blödningar & Exudat
Serum eller blod från öppna sår.
Psykologiska & Beteendemässiga symtom
Tvångsmässig Fokusering
Ständig uppmärksamhet på huddetaljer, ojämnheter eller "imperfektioner". Ofta otillfredsställd även efter plockning.
Automatisk Plockning
Ofta startar plockningen utan medveten tanke - medan man arbetar, läser eller tittar på TV.
Skam & Skuld
Intensiv känsla av skam över hudskador, ofta dold under kläder eller makeup. Undvikande av sociala situationer.
Stress & ångest-triggers
Plockningen ökar ofta under stress, ångest eller tristess. Kan fungera som avledning eller emotionell reglering.
Avvikelse & Isolering
Undviker att visa sig på grund av hudskador. Påverkar socialt liv, arbete och relationer.
Sökning av Perfektion
Ofta driven av önskan att "fixa" eller "perfektionera" huden, men det motsatta resultatet uppnås.
Kognitiva mönster vid Dermatillomani
Personer med dermatillomani har ofta kognitiva förvrängningar såsom: hypervigilans för huddetaljer, perfektionism, intolerans för onöggrannhet, och övertro på betydelsen av hudens utseende.
DSM-5 Diagnostiska Kriterier
Enligt DSM-5 (5th Edition, Text Revised 2022) diagnos för Excoriation (Skin-Picking) Disorder krävs följande:[3]
A. Repetitiv Hudplockning
Repetitiv plockning på hud som leder till hudskador. Plockningen kan vara spontan eller i respons på en impuls för att följa en regel eller ett mönster.
B. Upprepade Försök att Sluta
Person har gjort upprepade försök att minska eller sluta hudplockningen.
C. Funktionsnedsättning
Hudplockningen orsakar kliniskt signifikant lidande eller försämring i sociala, yrkesmässiga eller andra viktiga funktionsområden.
D. Inte Attributabel till Annat
Hudplockningen förklaras inte bättre av symtom på annat medicinskt eller psykiatriskt tillstånd (t.ex. dermatit, psoriasis, psykos).
Svårighetsgrad (DSM-5)
Mild: Sparsamma hudskador, minimal påverkan på funktion.
Måttlig: Flera områden med skador, begränsning i aktiviteter.
Allvarlig: Omfattande hudskador, markant funktionsnedsättning, potentiella infektioner.
Dermatillomani på OCD-spektrumet
Dermatillomani klassificeras under "Obsessive-Compulsive and Related Disorders" i DSM-5, tillsammans med OCD, trichotillomania (hårupryckning), och body dysmorphic disorder.[4] Det har flera drag gemensamt med klassisk OCD:
Likheter med OCD
- Tvångsmässiga beteenden
- Svårt att sluta trots vilja
- Ofta stress/ångest-relaterat
- Ritualiserande mönster
- Samma behandlingar effektiva
Skillnader från OCD
- Mindre framträdande tvångstankar
- Mer automatisk/semi-medveten
- Sensorisk/taktil trigger ofta viktig
- Perfektionism/utseende-fokus central
- Positiv förstärkning från plockning
Samsjuklighet
Dermatillomani förekommer ofta tillsammans med depression (ca 50%), ångestsyndrom (ca 40%), OCD, och trichotillomania. Många har historia av perfectionism eller höga prestationskrav.[5]
Behandling av Dermatillomani
Med rätt behandling kan dermatillomani kontrolleras effektivt. Guldstandarden är HRT (Habit Reversal Training) ofta kombinerat med komplementär beteendeterapi och kognitiv beteendeterapi.[4]
HRT – Habit Reversal Training
HRT är en specifik teknik utvecklad för BFRB:er.[5] Den fokuserar på att identifiera triggers, tidiga tecken, och ersätta hudplockningen med konkurrerande beteenden (t.ex. knyta händerna, sitta på händerna, handskar, fidget toys). Extremt effektivt med 60-90% förbättring.
Komplementär Beteendeterapi (ComB)
Fokuserar på miljömodifikation (t.ex. speglar, belysning, tillgång till "plockningsmål"), motivation, och att bygga in alternativa aktiviteter.
KBT för Dermatillomani
Kognitiv beteendeterapi adresserar underliggande stress, ångest, perfektionism och negativa tankar om utseende. Ofta kombinerad med HRT.
Läkemedel
SSRI eller andra psykofarmaka kan hjälpa om det finns samsjuklighet med depression/ångest, men är inte primär behandling för själva plockningen.
Praktiska HRT-strategier
Trigger-identifiering & Hantering
Steg 1: Identifiera dina principales triggers
(stress, tristess, speglar, tråkigt, tidpunkter på dagen).
Steg 2: Undvik eller hantera triggerna när möjligt
(ta bort speglar, sätt in avslappningsaktiviteter, stresshantering).
Steg 3: Använd "competing responses" som förbukar händerna
vid plockningstendenser.
Competing Responses (Konkurrerande Beteenden)
- Knyta händerna fast i 3+ minuter när trang uppstår
- Sitta på händerna eller sätt på handskar
- Använd fidget toys eller sensory items
- Hålla en stressboll eller theraboll
- Gå och gör något helt annat (promenad, musik, konversation)
- Cold water på händerna för sensory feedback
Miljömodifikation
Ta bort speglar från problemområden eller täck dem. Reducera belysningen (huddetaljer är mindre synliga). Håll händerna sysselsatta. ändra rutiner för högrisk-tider (tv-tittande, datortid). Minska tillgången till "triggerobjekt".
Vad mer kan det vara?
Flera tillstånd kan ge liknande symtom. En professionell bedömning är viktig för rätt diagnos.
Somatiska orsaker
Fysiska sjukdomar kan ge psykiska symtom. Blodprover och läkarundersökning rekommenderas.
Depression
Nedstämdhet och energibrist förekommer vid många psykiska tillstånd.
PsykiskÅngestsyndrom
Ångest kan ge många olika symtom och överlappar ofta med andra diagnoser.
PsykiskStressreaktion
Akut eller långvarig stress kan ge symtom som liknar andra tillstånd.
Viktigt: Endast legitimerad vårdpersonal kan ställa diagnos. Om du känner igen dig i flera tillstånd, sök professionell hjälp för en ordentlig utredning.
Observera: Informationen på denna sida är endast avsedd för utbildning och ersätter inte professionell medicinsk bedömning, diagnos eller behandling. Endast legitimerad vårdpersonal kan ställa diagnoser. Kontakta din vårdcentral eller ring 1177 för rådgivning.
Vetenskapliga Referenser
- Snorrason, I., Olafur Ólafsdóttir, L., & Neziroglu, F. (2012). Body-focused repetitive behaviors: Phenomenology, epidemiology, comorbidity, consequences and treatment. In Habit reversal training for body-focused repetitive behaviors. Journal of Obsessive-Compulsive and Related Disorders, 1(4), 289-298.
- Stein, D. J., Grant, J. E., Franklin, M. E., Keuthen, N., Lochner, C., Singer, H. S., & Wilhelm, S. (2010). Trichotillomania (hair pulling disorder), skin picking disorder, and other body-focused repetitive behaviors: toward DSM-V. Depression and Anxiety, 27(6), 611-626.
- American Psychiatric Association. (2022). Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders (5th ed., text rev.). Washington, DC: APA. Excoriation (Skin-Picking) Disorder (pp. 688-689).
- Keuthen, N. J., Wilhelm, S., Deckersbach, T., Engelhard, I. M., Forker, J. E., Franklin, M. E., ... & Stein, D. J. (2010). The Skin Picking Impact Scale (SPIS): Scale development and psychometric analyses. Journal of Obsessive-Compulsive and Related Disorders, 1(2), 83-92.
- Walther, M. R., Snorrason, I., Fang, A., & Wilhelm, S. (2014). Emotion regulation and skin picking: Evidence for an association and relationships with negative affect intensity and emotion suppression. Journal of Behavior Therapy and Experimental Psychiatry, 45(2), 260-264.
- Grant, J. E., Odlaug, B. L., & Kim, S. W. (2009). N-acetylcysteine, a glutamate modulator, in the treatment of trichotillomania and excoriation. Archives of Dermatology, 145(11), 1332-1334.
- Schlosser, S., Black, D. W., Blum, N., & Goldsmith, R. J. (1994). The demography, phenomenology, and family history of 22 persons with compulsive hair pulling. Annals of Clinical Psychiatry, 6(3), 147-152.
- Selles, R. R., McBride, N. M., & Lewin, A. B. (2017). Understanding and treating skin picking: The development and initial outcome of a specialized habit reversal training program. Cognitive Behavior Practice, 24(3), 344-351.