⚠ Observera: Informationen pa denna sida ar endast avsedd for utbildning och ersatter inte professionell medicinsk bedomning, diagnos eller behandling. Endast legitimerad vardpersonal kan stalla diagnoser. Kontakta din vardcentral eller ring 1177 for radgivning.
Paniksyndrom i korthet
- Prevalens: 2-3% av befolkningen drabbas under sin livstid[1]
- Panikattack: Plötslig intensiv ångest med fysiska symtom[2]
- Ofarlig: En panikattack är inte farlig, trots att den känns så
- Behandling: KBT och exponering har stark evidens[3]
Vad är panikångest?
En panikattack är en plötslig våg av intensiv rädsla eller obehag som når sin topp inom minuter.[2] Den åtföljs av fysiska symtom som hjärtklappning, andnöd och yrsel – symtom som ofta misstolkas som hjärtinfarkt. Groundingtekniker kan hjälpa under en attack.
Paniksyndrom innebär återkommande panikattacker och en ständig oro för att få fler.[4] Denna rädsla för rädslan blir ofta värre än attackerna själva. Paniksyndrom är nära relaterat till andra ångesttillstånd och förekommer ofta tillsammans med depression.
"En panikattack är kroppens alarmsystem som går igång när det inte finns någon fara. Den är obehaglig – men inte farlig."
Agorafobi
Många med paniksyndrom utvecklar agorafobi – rädsla för platser eller situationer där de tror att de inte kan fly eller få hjälp om paniken kommer.[5] De börjar undvika tunnelbanan, affärer, folksamlingar eller att vara ensamma. Forskning visar att upp till 50% av personer med paniksyndrom också har agorafobi.[6]
Symtom under en panikattack
Enligt DSM-5 inkluderar en panikattack minst fyra av dessa symtom, som kommer plötsligt och når toppen inom 10 minuter:[2]
Hjärta & cirkulation
- Hjärtklappning
- Snabb puls
- Bröstsmärta eller tryck
Andning
- Andnöd
- Känsla av kvävning
- Hyperventilation
Kroppen
- Svettning
- Darrning, skakningar
- Domningar eller stickningar
- Illamående
Sinnet
- Yrsel, ostadighetskänsla
- Overklighetskänsla (derealisering)
- Rädsla att förlora kontrollen
- Dödsskräck
Viktigt att veta
En panikattack kan kännas som hjärtinfarkt, men den är ofarlig. Om du är osäker och det är första gången – sök vård för att utesluta fysiska orsaker. När läkarna sagt att hjärtat är friskt kan du vara säker: det är panik, inte hjärtat.
Panikcykeln
Paniksyndrom upprätthålls av en ond cirkel där rädslan för panik skapar mer panik. Detta kallas den kognitiva modellen för panik, utvecklad av David Clark:[7]
Trigger
En kroppsförnimmelse (snabbt hjärta, andfåddhet) eller en tanke ("Tänk om jag får panik").
Katastrofal tolkning
Du tolkar förnimmelsen som farlig: "Jag håller på att dö", "Jag kommer att svimma", "Jag förlorar kontrollen".
ångest ökar
Tolkningen aktiverar kroppens alarmsystem ännu mer. Symtomen intensifieras.
Full panikattack
ängesten eskalerar till panik. Attacken kulminerar och klingar sedan av.
Undvikande
Du börjar undvika situationer där attacken hände. Undvikandet förstärker rädslan.
Varför fortsätter det?
Undvikande och "säkerhetsbeteenden" (ha medicin nära, sitta nära utgången, ringa någon) förhindrar att du lär dig att paniken går över av sig själv och att du klarar det.[8] Hjärnan tror att du överlevde tack vare undvikandet. Detta är centralt i KBT-behandling för paniksyndrom.
Behandling av paniksyndrom
Paniksyndrom har bland de bästa behandlingsresultaten av alla ångeststörningar. Upp till 80-90% blir förbättrade med adekvat behandling.[3]
KBT för panik
Du lär dig förstå panikcykeln, utmana katastrofala tolkningar och utsätta dig för paniktriggers utan att undvika. 12-15 sessioner ger varaktig förändring.[9]
Interoceptiv exponering
Du framkallar medvetet panikliknande symtom (snurra runt, hyperventilera) för att lära kroppen att de är ofarliga. Obehagligt men mycket effektivt.[10] Lär dig om känsloreglering.
In vivo exponering
Gradvis exponering för situationer du undviker – tunnelbanan, folksamlingar, att vara ensam.[11]
Läkemedel (SSRI)
SSRI kan minska panikfrekvens och intensitet. Bäst i kombination med KBT. Risk för återfall vid utsättning.[12]
Vad du kan göra under en attack
- Påminn dig: "Det här är en panikattack. Den är ofarlig och går över."
- Andas långsamt: In genom näsan, ut genom munnen. Fokusera på utandningen. Se andningstekniker.
- Fly inte: Att stanna kvar lär hjärnan att det är säkert.
- Acceptera: Kämpa inte emot känslan – låt den passera. ACT-tekniker kan hjälpa.
Vad mer kan det vara?
Panikattacker kan ha många orsaker. Fysiska orsaker bör alltid uteslutas först.
Hjärtsjukdom
Hjärtklappning och bröstsmärta bör utredas medicinskt först.
Hypertyreos
Sköldkörtelöverfunktion kan ge symtom identiska med panikattacker.
Astma
Andningssvårigheter vid astma kan utlösa panikliknande symtom.
Generaliserad ångest
GAD har mer konstant oro medan paniksyndrom är episodiskt.
PsykiskSocial ångest
Panik specifikt i sociala situationer kan vara social ångest.
PsykiskPTSD
Panikliknande symtom vid triggers kan vara del av PTSD.
Viktigt: Endast legitimerad vårdpersonal kan ställa diagnos. Om du känner igen dig i flera tillstånd, sök professionell hjälp för en ordentlig utredning.
Observera: Informationen på denna sida är endast avsedd för utbildning och ersätter inte professionell medicinsk bedömning, diagnos eller behandling. Endast legitimerad vårdpersonal kan ställa diagnoser. Kontakta din vårdcentral eller ring 1177 för rådgivning.
Vetenskapliga referenser
- Kessler, R. C., et al. (2006). The epidemiology of panic attacks, panic disorder, and agoraphobia. Journal of Clinical Psychiatry, 67(3), 363-374.
- American Psychiatric Association. (2022). Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders (5th ed., text rev.). Washington, DC: APA.
- Hofmann, S. G., & Smits, J. A. (2008). Cognitive-behavioral therapy for adult anxiety disorders. Journal of Clinical Psychiatry, 69(4), 621-632.
- Craske, M. G., & Barlow, D. H. (2014). Panic disorder and agoraphobia. In D. H. Barlow (Ed.), Clinical handbook of psychological disorders (5th ed., pp. 1-61). Guilford Press.
- Wittchen, H. U., et al. (2010). Agoraphobia: A review of the diagnostic classificatory position and criteria. Depression and Anxiety, 27(2), 113-133.
- Kessler, R. C., et al. (2005). Lifetime prevalence and age-of-onset distributions of DSM-IV disorders. Archives of General Psychiatry, 62(6), 593-602.
- Clark, D. M. (1986). A cognitive approach to panic. Behaviour Research and Therapy, 24(4), 461-470.
- Salkovskis, P. M., et al. (1999). An experimental investigation of the role of safety-seeking behaviours. Behaviour Research and Therapy, 37(6), 559-574.
- Sánchez-Meca, J., et al. (2010). Psychological treatment of panic disorder. Clinical Psychology Review, 30(1), 37-50.
- Craske, M. G., et al. (1997). Interoceptive exposure versus breathing retraining. British Journal of Clinical Psychology, 36(1), 85-99.
- Choy, Y., et al. (2007). Treatment of specific phobia in adults. Clinical Psychology Review, 27(3), 266-286.
- Batelaan, N. M., et al. (2017). Risk of relapse after antidepressant discontinuation in anxiety disorders. BMJ Open, 7(12), e017474.