⚠ Observera: Informationen pa denna sida ar endast avsedd for utbildning och ersatter inte professionell medicinsk bedomning, diagnos eller behandling. Endast legitimerad vardpersonal kan stalla diagnoser. Kontakta din vardcentral eller ring 1177 for radgivning.
Viktigt att veta
- 0.3-1% av befolkningen har Tourettes syndrom[1]
- 3-4 gånger vanligare hos pojkar/män
- 85%+ har minst en samexisterande diagnos[6]
- Endast 10-15% har koprolali (ofrivilliga svordomar)[3]
Vad är Tourettes syndrom?
Tourettes syndrom är en neuropsykiatrisk funktionsvariation som kännetecknas av upprepade, ofrivilliga rörelser och ljud – så kallade tics.[1] Tillståndet debuterar i barndomen, vanligtvis mellan 5-7 års ålder, och varierar betydligt i svårighetsgrad.
För diagnos krävs:[2]
- Både motoriska och vokala tics (behöver inte förekomma samtidigt)
- Debut före 18 års ålder
- Tics som förekommit i mer än ett år
- Inte orsakade av substanser eller andra medicinska tillstånd
Myten om svordomar
Koprolali – ofrivilliga svordomar eller obscena uttryck – är det mest kända symtomet men förekommer endast hos ca 10-15% av personer med Tourette.[3] Media har skapat en skev bild där detta sällsynta symtom blivit synonymt med diagnosen.
Typer av tics
Tics delas in i motoriska (rörelser) och vokala (ljud), samt enkla och komplexa:[4]
Enkla motoriska tics
- Ögonblinkningar
- Grimaserande
- Axelryckningar
- Huvudvridningar
- Näsrynkningar
Komplexa motoriska tics
- Hopp, böjningar
- Beröra föremål/personer
- Upprepa andras rörelser (ekopraxi)
- Obscena gester (kopropraxia)
- Självskadesymtom i svåra fall
Enkla vokala tics
- Harkla sig, hosta
- Sniffningar, frustningar
- Grymtanden, pip
- Skällande ljud
Komplexa vokala tics
- Upprepa egna ord (palilali)
- Upprepa andras ord (ekolali)
- Svordomar/obscena uttryck (koprolali)
- Meningar ur kontext
Förkänning (premonitory urge)
De flesta med Tourette beskriver en intensiv förkänning innan tics – en stigande spänning eller obehag som lindras av att utföra ticsen. Det liknar känslan innan en nysning. Detta gör att tics ibland kan undertryckas temporärt, men med ökande obehag.[5]
Tics varierar
- Förvärras av: Stress, trötthet, upphetsning, ångest
- Minskar vid: Fokuserad aktivitet, avslappning, sömn
- Förändras: Tics kan komma och gå, byta form över tid
- Kulminerar: Oftast värst i tidiga tonåren, minskar för många i vuxen ålder
Samsjuklighet
Mer än 85% av personer med Tourette har minst en samexisterande diagnos. Ofta är dessa mer funktionsnedsättande än själva ticsen:[6]
ADHD
50-60% har samtidig ADHD. Impulsivitet och koncentrationssvårigheter kan vara mer besvärande än tics.
OCD
30-50% har OCD eller OCD-liknande symtom. Kan vara svårt att skilja tvångstankar från tics-relaterade upplevelser.
ångest
Vanligt, ofta relaterat till social stress och rädsla för att "sticka ut".
Inlärningssvårigheter
Läs- och skrivsvårigheter, problem med finmotorik, arbetsminne.
Behandla helheten
Vid Tourette är det ofta viktigare att behandla samsjuklighet (ADHD, OCD, ångest) än ticsen i sig. En person vars ADHD behandlas kan fungera väl trots kvarvarande tics.
Behandling
Behandling av Tourette är individualiserad och fokuserar på det som påverkar livskvaliteten mest:[7]
Beteendebehandling
HRT/CBIT
Habit Reversal Training och Comprehensive Behavioral Intervention for Tics. Lär personen att känna igen förkänningen och utföra en konkurrerande rörelse. 50% minskning av tics är vanligt.[8]
ERP för tics
Exponering med responsprevention – gradvis träning i att motstå tics-impulsen. Kan kombineras med HRT.
Läkemedel
Används när tics är svåra och beteendebehandling inte räcker:
- Alfa-agonister (klonidin, guanfacin) – mildare biverkningar, ofta första val
- Antipsykotika (aripiprazol, risperidon) – effektivare men mer biverkningar
- Mot samsjuklighet: ADHD-medicin, SSRI vid OCD/ångest
Stöd och anpassningar
- Psykoedukation för familj, skola, arbetsplats
- Anpassningar i skolan (extra tid, enskild plats, pauser)
- Stresshantering – stress förvärrar tics
- Kamratstöd – kontakt med andra med Tourette
Prognos
För ungefär en tredjedel minskar tics betydligt eller försvinner i vuxen ålder. En tredjedel har kvarstående men milda tics. En tredjedel har fortsatt problematiska tics.[9] Med rätt stöd lever de flesta väl fungerande liv.
Att leva med Tourette
Tourette är en funktionsvariation, inte en sjukdom att "bota". Många med Tourette beskriver att det största problemet inte är ticsen i sig utan omgivningens oförståelse.
- Öppenhet: Att förklara för omgivningen vad Tourette är minskar missförstånd
- Självacceptans: Tics är en del av vem man är – inte något att skämmas för
- Hitta styrkor: Många med Tourette har kreativitet, energi och unika perspektiv
- Community: Kontakt med andra med Tourette kan vara värdefullt
Vad mer kan det vara?
Flera tillstånd kan ge liknande symtom. En professionell bedömning är viktig för rätt diagnos.
Somatiska orsaker
Fysiska sjukdomar kan ge psykiska symtom. Blodprover och läkarundersökning rekommenderas.
Depression
Nedstämdhet och energibrist förekommer vid många psykiska tillstånd.
PsykiskÅngestsyndrom
Ångest kan ge många olika symtom och överlappar ofta med andra diagnoser.
PsykiskStressreaktion
Akut eller långvarig stress kan ge symtom som liknar andra tillstånd.
Viktigt: Endast legitimerad vårdpersonal kan ställa diagnos. Om du känner igen dig i flera tillstånd, sök professionell hjälp för en ordentlig utredning.
Observera: Informationen på denna sida är endast avsedd för utbildning och ersätter inte professionell medicinsk bedömning, diagnos eller behandling. Endast legitimerad vårdpersonal kan ställa diagnoser. Kontakta din vårdcentral eller ring 1177 för rådgivning.
Vetenskapliga referenser
- Robertson, M.M. (2015). "A personal 35 year perspective on Gilles de la Tourette syndrome." The Lancet Psychiatry, 2(1), 88-104.
- American Psychiatric Association. (2013). Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders (5th ed.).
- Freeman, R.D. et al. (2009). "Coprophenomena in Tourette syndrome." Developmental Medicine & Child Neurology, 51(3), 218-227.
- Leckman, J.F. (2002). "Tourette's syndrome." The Lancet, 360(9345), 1577-1586.
- Woods, D.W. et al. (2008). "Premonitory urge for tics scale (PUTS)." Behaviour Research and Therapy, 43(11), 1549-1557.
- Hirschtritt, M.E. et al. (2015). "Lifetime prevalence, age of risk, and genetic relationships of comorbid psychiatric disorders in Tourette syndrome." JAMA Psychiatry, 72(4), 325-333.
- Pringsheim, T. et al. (2019). "Practice guideline recommendations summary: Treatment of tics in people with Tourette syndrome." Neurology, 92(19), 896-906.
- Piacentini, J. et al. (2010). "Behavior therapy for children with Tourette disorder." JAMA, 303(19), 1929-1937.
- Bloch, M.H. & Leckman, J.F. (2009). "Clinical course of Tourette syndrome." Journal of Psychosomatic Research, 67(6), 497-501.