⚠ Observera: Informationen pa denna sida ar endast avsedd for utbildning och ersatter inte professionell medicinsk bedomning, diagnos eller behandling. Endast legitimerad vardpersonal kan stalla diagnoser. Kontakta din vardcentral eller ring 1177 for radgivning.
Viktigt att veta
- 2-3% av befolkningen drabbas av hetsätningsstörning under sin livstid[1]
- BED är den vanligaste ätstörningen – vanligare än anorexi och bulimi tillsammans[2]
- Inte alla med BED har övervikt – störningen förekommer i alla viktkategorier[3]
- BED är behandlingsbart – psykoterapi ger goda resultat[4]
Vad är hetsätningsstörning?
Hetsätningsstörning (Binge Eating Disorder, BED) är en ätstörning som kännetecknas av återkommande episoder av hetsätning – att äta stora mängder mat under en kort period med en känsla av att tappa kontrollen.[1] Till skillnad från bulimi följs inte hetsätningen av kompensatoriska beteenden som kräkningar eller överdriven träning.
BED erkändes som en officiell diagnos i DSM-5 år 2013, men problematiken har funnits mycket längre. Det är idag den vanligaste ätstörningen och drabbar både kvinnor och män, även om kvinnor är något överrepresenterade.[2]
DSM-5 kriterier för hetsätningsstörning
Enligt DSM-5 krävs följande för diagnos:[5]
- Återkommande hetsätningsepisoder – äta en ovanligt stor mängd mat under en avgränsad tid
- Känsla av kontrollförlust under episoden
- Episoderna associeras med minst tre av följande:
- Äta mycket snabbare än normalt
- Äta tills man känner sig obehagligt mätt
- Äta stora mängder utan att vara fysiskt hungrig
- Äta ensam på grund av skam
- Känna avsky, skuldkänslor eller nedstämdhet efteråt
- Påtagligt lidande kopplat till hetsätningen
- Episoderna inträffar minst en gång i veckan under tre månader
- Ingen regelbunden kompensation (som vid bulimi)
Symtom och kännetecken
Hetsätningsstörning yttrar sig genom både beteenden, känslor och tankar kopplade till mat och ätande. Många med BED upplever intensiv skam och håller sitt ätbeteende hemligt, vilket kan göra det svårt att söka hjälp.
Under en hetsätningsepisod
- Äter mycket snabbare än vanligt
- Äter tills det gör fysiskt ont
- Äter stora mängder utan att vara hungrig
- Upplever att man "inte kan sluta"
- Känner sig "som i trans" eller frånkopplad
- Äter i hemlighet eller gömmer mat
Känslomässiga symtom
- Intensiv skam och skuld efter ätande
- Avsky mot sig själv
- Nedstämdhet och depression
- ångest kopplat till mat
- Låg självkänsla
- Känsla av hopplöshet
Beteendemönster
- Äta i hemlighet eller gömma mat
- Hetsäta vid stress eller känslomässiga påfrestningar
- Ständiga dieter följt av hetsätning
- Hamstra mat
- Undvika sociala situationer med mat
- Upprepade försök att kontrollera ätandet
Tankemönster
- Ständigt tänkande på mat och ätande
- Svartvitt tänkande ("allt eller inget")
- Negativa tankemönster om kroppen
- Förnekande av problemets allvar
- Planering av nästa hetsätning
- "Mat som belöning" eller tröst
Typiska triggers för hetsätning
Hetsätningsepisoder triggas ofta av:
- Negativa känslor: Stress, ångest, ensamhet, tristess, ilska
- Restriktivt ätande: Strikta dieter ökar risken för hetsätning[6]
- Specifika situationer: Kvällar ensam hemma, efter jobbet
- Interpersonella konflikter: Bråk, avvisande, kritik
Vad orsakar hetsätningsstörning?
Det finns ingen enskild orsak till hetsätningsstörning. Istället är det ett komplext samspel mellan biologiska, psykologiska och sociala faktorer som bidrar till utvecklingen av störningen.[3]
Biologiska faktorer
- Genetisk sårbarhet – ärftlighet spelar roll[7]
- Obalans i signalsubstanser (serotonin, dopamin)
- Avvikelser i hjärnans belöningssystem
- Hormonella faktorer (leptin, ghrelin)
- Impulsivitet som personlighetsdrag
Psykologiska faktorer
- Svårigheter med känsloreglering
- Mat som sätt att hantera känslor
- Låg självkänsla och negativ kroppsuppfattning
- Perfektionism och svartvitt tänkande
- Trauma och svåra upplevelser
- Samsjuklighet med depression och ångest
Sociala och miljömässiga faktorer
- Historia av dieter och viktcykling
- Kritik av vikt eller utseende i barndomen
- Kulturella ideal om smalhet
- Mobbning kopplat till vikt
- Osäker anknytning
- Dysfunktionella familjerelationer
"Hetsätning handlar sällan om mat i sig – det handlar om att försöka hantera svåra känslor när andra strategier saknas."
Dieter och hetsätning – en ond cirkel
Forskning visar ett tydligt samband mellan strikta dieter och hetsätningsstörning.[6] Restriktivt ätande leder ofta till:
- Fysisk hunger som ökar risken för överätande
- Psykologisk deprivation ("förbjuden frukt")
- "Allt-eller-inget"-tänkande kring mat
- Skuldkänslor vid "fusk" som triggar mer hetsätning
Ironiskt nog kan dieter – som ofta inleds för att kontrollera vikten – bli en av de största riskfaktorerna för att utveckla hetsätningsstörning.
Skillnad mellan hetsätningsstörning och bulimi
Både hetsätningsstörning och bulimi innebär episoder av hetsätning. Den avgörande skillnaden är vad som händer efteråt.[5]
Hetsätningsstörning (BED)
- Hetsätningsepisoder utan kompensation
- Ingen regelbunden kräkning eller laxeringmedel
- Ingen överdriven träning för att kompensera
- Kan leda till viktuppgång över tid
- Vanligaste ätstörningen
Bulimia nervosa
- Hetsätningsepisoder med kompensation
- Självframkallad kräkning vanligt
- Missbruk av laxermedel, diuretika
- överdriven träning eller fasta
- Ofta normalviktig
En annan viktig skillnad är att personer med BED tenderar att uppleva högre grad av depression och lägre självkänsla jämfört med bulimi, medan personer med bulimi ofta har högre nivåer av ångest och impulsivitet.[8]
Hetsätningsstörning och övervikt
Det finns ett samband mellan hetsätningsstörning och övervikt, men relationen är mer komplex än man kan tro.[3]
Viktiga fakta om BED och vikt
- Inte alla med BED har övervikt – störningen förekommer i alla viktkategorier
- Inte alla med övervikt har BED – endast en minoritet av personer med övervikt uppfyller kriterierna
- 30-40% av personer som söker viktnedgångsbehandling uppfyller kriterierna för BED[9]
- BED ökar risken för metabola komplikationer oberoende av vikt
Det är viktigt att behandla ätstörningen separat från eventuella viktproblem. Forskning visar att fokus på viktminskning utan att adressera den underliggande ätstörningen ofta leder till återfall och förvärrad hetsätning.[4]
Behandling av hetsätningsstörning
Hetsätningsstörning är behandlingsbart och flera effektiva behandlingsmetoder finns tillgängliga. Psykoterapi är förstahandsvalet, och i vissa fall kan läkemedel vara ett komplement.[4]
KBT-E (Kognitiv Beteendeterapi för ätstörningar)
KBT-E är den mest studerade och effektiva behandlingen för hetsätningsstörning.[4] Behandlingen fokuserar på:
- Etablera regelbundet ätmönster
- Identifiera och bryta triggers för hetsätning
- Utmana dysfunktionella tankar om mat, kropp och vikt
- Utveckla alternativa strategier för känsloreglering
- Förebygga återfall
IPT (Interpersonell Terapi)
IPT fokuserar på sambandet mellan relationer och ätbeteende:[10]
- Utforskar hur relationsproblem påverkar ätandet
- Arbetar med förlust, rollförändringar, konflikter
- Förbättrar interpersonella färdigheter
- Likvärdig effekt som KBT på lång sikt
DBT (Dialektisk Beteendeterapi)
DBT är särskilt effektivt när hetsätning används för känsloreglering:[11]
- Mindfulnessträning för medvetet ätande
- Distress tolerance-tekniker
- Emotionsregleringsstrategier
- Interpersonella färdigheter
Läkemedelsbehandling
Läkemedel kan vara ett komplement till psykoterapi vid BED:
- Lisdexamfetamin (Elvanse/Vyvanse) – godkänt för BED i USA[12]
- Liraglutid (Saxenda) – kan minska hetsätning och ge viktminskning[13]
- SSRI – kan hjälpa vid samsjuklighet med depression
- Topiramat – kan minska hetsätningsepisoder
Självhjälp som komplement
Utöver professionell behandling kan följande strategier vara hjälpsamma:
- Regelbundna måltider: Undvik att hoppa över måltider – hunger ökar risken för hetsätning
- Känsloreglering: Lär dig identifiera och hantera känslor utan mat
- Medvetet ätande: öva på att äta långsamt och uppmärksamt
- Sluta med dieter: Strikta dieter förvärrar ofta problematiken
- Självmedkänsla: Bemöt dig själv med vänlighet, inte skam
Vad mer kan det vara?
Flera tillstånd kan ge liknande symtom. En professionell bedömning är viktig för rätt diagnos.
Somatiska orsaker
Fysiska sjukdomar kan ge psykiska symtom. Blodprover och läkarundersökning rekommenderas.
Depression
Nedstämdhet och energibrist förekommer vid många psykiska tillstånd.
PsykiskÅngestsyndrom
Ångest kan ge många olika symtom och överlappar ofta med andra diagnoser.
PsykiskStressreaktion
Akut eller långvarig stress kan ge symtom som liknar andra tillstånd.
Viktigt: Endast legitimerad vårdpersonal kan ställa diagnos. Om du känner igen dig i flera tillstånd, sök professionell hjälp för en ordentlig utredning.
Observera: Informationen på denna sida är endast avsedd för utbildning och ersätter inte professionell medicinsk bedömning, diagnos eller behandling. Endast legitimerad vårdpersonal kan ställa diagnoser. Kontakta din vårdcentral eller ring 1177 för rådgivning.
Vetenskapliga referenser
- Kessler, R. C., et al. (2013). The prevalence and correlates of binge eating disorder in the World Health Organization World Mental Health Surveys. Biological Psychiatry, 73(9), 904-914.
- Hudson, J. I., et al. (2007). The prevalence and correlates of eating disorders in the National Comorbidity Survey Replication. Biological Psychiatry, 61(3), 348-358.
- Dingemans, A. E., et al. (2002). Binge eating disorder: A review. International Journal of Obesity, 26(3), 299-307.
- Linardon, J., et al. (2017). The efficacy of cognitive-behavioral therapy for eating disorders: A systematic review and meta-analysis. Journal of Consulting and Clinical Psychology, 85(11), 1080-1094.
- American Psychiatric Association. (2022). Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders (5th ed., text rev.). Washington, DC: APA.
- Stice, E., et al. (2008). Relation of dieting to binge eating, comorbid psychopathology, and severity of binge eating disorder. Journal of Abnormal Psychology, 117(4), 679-690.
- Bulik, C. M., et al. (2003). The genetics of anorexia nervosa. Annual Review of Nutrition, 27, 263-275.
- Wilfley, D. E., et al. (2003). A randomized comparison of group cognitive-behavioral therapy and group interpersonal psychotherapy for the treatment of overweight individuals with binge-eating disorder. Archives of General Psychiatry, 60(11), 1086-1096.
- de Zwaan, M. (2001). Binge eating disorder and obesity. International Journal of Obesity, 25(S1), S51-S55.
- Murphy, R., et al. (2012). Interpersonal psychotherapy for eating disorders. Clinical Psychology & Psychotherapy, 19(2), 150-158.
- Safer, D. L., et al. (2010). Dialectical behavior therapy for binge eating and bulimia. Guilford Press.
- McElroy, S. L., et al. (2016). Efficacy and safety of lisdexamfetamine for treatment of adults with moderate to severe binge-eating disorder. JAMA Psychiatry, 73(3), 235-242.
- Robert, S. A., et al. (2015). The effects of liraglutide on weight loss and cardiometabolic profile in patients with binge eating disorder. Obesity, 23(6), 1234-1241.