⚠ Observera: Informationen pa denna sida ar endast avsedd for utbildning och ersatter inte professionell medicinsk bedomning, diagnos eller behandling. Endast legitimerad vardpersonal kan stalla diagnoser. Kontakta din vardcentral eller ring 1177 for radgivning.

Viktigt att veta

  • Komplex PTSD är nu en officiell diagnos i ICD-11 sedan 2019[1]
  • Tillståndet uppstår efter kroniskt, upprepat trauma – inte enstaka händelser
  • Det är inte din skuld – dina symtom var överlevnadsstrategier
  • Behandling kräver ofta fasbaserat arbete för att bygga trygghet först[2]
  • Läkning är möjlig med rätt stöd och tid

Vad är komplex PTSD?

Komplex PTSD (C-PTSD) är ett traumarelaterat tillstånd som utvecklas efter långvarig, upprepad exponering för traumatiska händelser där personen haft svårt eller omöjligt att fly. Begreppet myntades av psykiatern Judith Herman i hennes banbrytande bok Trauma and Recovery (1992), där hon beskrev hur kroniskt trauma skapar en annan typ av skada än enstaka traumatiska händelser.[3]

År 2019 fick komplex PTSD officiell status som diagnos i WHO:s klassifikationssystem ICD-11, vilket var ett erkännande av att vissa typer av trauma leder till en mer omfattande symtombild än vanlig PTSD.[1]

Komplex PTSD uppstår typiskt i situationer där traumat sker inom relationer – särskilt relationer där det finns en maktobalans och där offret inte kan lämna. Det kan vara barn som växer upp med föräldrar som missbrukar eller försummar dem, människor i våldsamma parrelationer, eller personer som utsatts för människohandel eller fångenskap.

"Trauma is not what happens to you. Trauma is what happens inside you as a result of what happens to you." — Bessel van der Kolk[4]

Skillnad mellan PTSD och komplex PTSD

Både PTSD och komplex PTSD delar samma grundläggande symtomkluster: återupplevande av traumat (flashbacks, mardrömmar), undvikande av traumarelaterade påminnelser, och överspändhet (hypervigilans, lättskrämdhet). Men komplex PTSD inkluderar tre ytterligare symptomkluster som påverkar personens självuppfattning och relationer på djupet.[1]

De tre extra symptomklustren i C-PTSD

1. Affektdysreglering
  • Svårt att reglera känslor
  • Intensiva känsloutbrott eller känslomässig avstängning
  • Svårt att lugna sig själv
  • Kronisk tomhetskänsla
2. Negativ självbild
  • Djup skam och skuld
  • Känsla av att vara fundamentalt trasig
  • Svårt att känna sig värdig kärlek
  • Stark inre kritiker
3. Relationsproblem
  • Svårt att lita på andra
  • Undvikande eller kaotiska relationer
  • Reviktimisering – hamna i nya skadliga relationer
  • Svårt att sätta gränser

PTSD vs Komplex PTSD – en jämförelse

Vanlig PTSD
  • Uppstår ofta efter enstaka trauma
  • Olycka, överfall, naturkatastrof
  • Fokus på specifik händelse
  • Självbilden oftast intakt före traumat
  • EMDR och exponering ofta effektivt
Komplex PTSD
  • Uppstår efter kroniskt, upprepat trauma
  • Barndomstrauma, relationsvåld, fångenskap
  • Svårt att identifiera "index-traumat"
  • Självbilden formades av traumat
  • Kräver fasbaserad behandling[2]

Orsaker till komplex PTSD

Komplex PTSD utvecklas när trauma sker upprepat över tid, särskilt i relationer där personen inte kan fly eller där förövaren är någon man är beroende av. Bessel van der Kolk har betonat att "developmental trauma" – trauma under uppväxten – har särskilt djupgående effekter eftersom det påverkar hjärnans utveckling och förmågan att reglera känslor.[4]

👶

Barndomstrauma

  • Fysiskt, sexuellt eller emotionellt övergrepp
  • Försummelse (emotionell, fysisk)
  • Växa upp med missbrukande förälder
  • Otrygg anknytning
  • Bevittna våld i hemmet
  • Parentifiering (tvingas vara förälder åt sin förälder)
💔

Relationsbaserat våld

  • Våld i nära relationer
  • Psykiskt och emotionellt våld
  • Kontrollerande och isolerande partner
  • Gaslighting och manipulation
  • Hedersrelaterat våld och förtryck
🔒

Fångenskap & tvång

  • Människohandel
  • Tortyr eller krigsfångenskap
  • Sektmedlemskap
  • Långvarig mobbning
  • Institutionellt övergrepp

Gemensamt för dessa situationer är att personen befann sig i en position där flykt var omöjlig – antingen fysiskt eller psykologiskt. När ett barn utsätts för trauma av sin vårdgivare uppstår ett olösligt dilemma: den person som borde ge trygghet är samtidigt källan till fara. Detta kallas desorganiserad anknytning och är starkt kopplat till senare utveckling av komplex PTSD.[5]

Symtom på komplex PTSD

Symtomen vid komplex PTSD är mer omfattande än vid vanlig PTSD och påverkar personens hela sätt att vara i världen. Marylene Cloitre och kollegor har visat att dessa symtom kan förstås som överlevnadsstrategier som en gång var adaptiva men som nu blivit problematiska.[2]

Emotionell dysreglering

  • Intensiva, svårhanterliga känslor
  • Snabba humörsvängningar
  • Känslomässig avtrubbning eller domning
  • Svårt att identifiera känslor (alexitymi)
  • Kronisk tomhetskänsla
  • Explosiv ilska eller total avsaknad av ilska
  • Självskada som känsloreglering

Dissociation

  • Känsla av att vara avskuren från sig själv
  • Depersonalisation (kroppen känns overklig)
  • Derealisation (omgivningen känns overklig)
  • Minnesluckor kring traumat
  • "Zoning out" eller tappa tid
  • Fragmenterade traumaminnen

Skam och negativ självbild

  • Djup, kronisk skam
  • Känsla av att vara "annorlunda" eller defekt
  • Självförakt och låg självkänsla
  • Svårt att ta emot komplimanger
  • Skuld för traumat ("det var mitt fel")
  • Stark inre kritiker

Relationsproblem

  • Svårt att lita på andra
  • Rädsla för intimitet eller överdriven närhetssökande
  • Svårt att sätta gränser
  • Tendens att hamna i destruktiva relationer
  • Undvikande eller anklamrande beteende
  • Fawn-respons (people-pleasing för överlevnad)

Klassiska PTSD-symtom

  • Flashbacks och påträngande minnen
  • Mardrömmar
  • Undvikande av påminnelser
  • överspändhet och hypervigilans
  • Lättskrämdhet
  • Sömnproblem

Kroppsliga symtom

  • Kronisk smärta utan medicinsk förklaring
  • Mag-tarmproblem
  • Huvudvärk
  • Autoimmuna sjukdomar[6]
  • Muskelspänningar
  • "Fastfrusen" i kroppen

Om du känner dig i kris

Om du har tankar på att skada dig själv eller mår mycket dåligt, finns hjälp att få:

  • Mind Självmordslinjen: 90101 (dygnet runt)
  • Jourhavande medmänniska: 08-702 16 80
  • BRIS (för unga): 116 111
  • Kvinnofridslinjen: 020-50 50 50

Behandling av komplex PTSD

Behandling av komplex PTSD kräver ofta en annan approach än vanlig PTSD. International Society for Traumatic Stress Studies (ISTSS) rekommenderar fasbaserad behandling som den primära modellen.[2] Detta innebär att man inte börjar med traumabearbetning direkt, utan först bygger upp stabilitet och förmåga att reglera känslor.

Rekommenderad modell

Fasbaserad traumaterapi

Judith Herman beskrev tre faser i traumabehandling som fortfarande är grundmodellen:[3]

  • Fas 1: Stabilisering – Bygga trygghet, lära sig groundingtekniker, förstå sina symtom
  • Fas 2: Traumabearbetning – Försiktigt arbeta med traumaminnen när stabilitet uppnåtts
  • Fas 3: Integration – Återbygga identitet, relationer och livsmening

DBT – Dialektisk Beteendeterapi

Ursprungligen utvecklad för borderline, men mycket effektiv för komplex PTSD:[7]

  • Tränar känsloreglering
  • Distresstolerans – hantera svåra känslor utan destruktivt beteende
  • Interpersonell effektivitet – bättre relationer
  • Mindfulness – vara närvarande

EMDR

Eye Movement Desensitization and Reprocessing kan vara effektivt, men ofta först efter stabiliseringsfasen:[8]

  • Bearbetar traumaminnen genom bilateral stimulering
  • Minskar emotionell laddning i minnen
  • Kräver god stabilisering först vid C-PTSD
  • Kan kombineras med resursbyggande

STAIR-NT (Cloitres modell)

En evidensbaserad modell specifikt utvecklad för komplex PTSD:[2]

  • STAIR – Skills Training in Affective and Interpersonal Regulation
  • Fokus på känsloreglering och relationsförmågor
  • NT – Narrative Therapy för traumabearbetning
  • Kombinerar färdighetsträning med narrativ exponering

Somatiska terapier

Trauma lagras i kroppen, enligt van der Kolk:[4]

  • Somatic Experiencing (SE)
  • Sensorimotor Psychotherapy
  • Yoga som traumabehandling
  • Arbete med nervssystemreglering

Andra hjälpsamma metoder

  • Schematerapi – arbete med tidiga maladaptiva scheman
  • MBT – förbättrar förmåga att förstå sig själv och andra
  • Psykodynamisk terapi – utforskar omedvetna mönster
  • IFS (Internal Family Systems) – arbete med "delar"
"Being able to feel safe with other people is probably the single most important aspect of mental health; safe connections are fundamental to meaningful and satisfying lives." — Bessel van der Kolk[4]

Komplex PTSD vs Borderline (EIPS)

Komplex PTSD och emotionellt instabil personlighetsstörning (borderline) har många överlappande symtom, vilket kan göra diagnostisering svår. Forskning visar att upp till 90% av personer med borderline har traumatisk bakgrund, och många forskare menar att borderline i vissa fall kan ses som en form av komplex PTSD.[9]

Likheter och skillnader

Gemensamma drag
  • Emotionell instabilitet
  • Relationsproblem
  • Negativ självbild
  • Impulsivitet
  • Dissociativa symtom
  • Ofta traumabakgrund
Mer typiskt för borderline
  • Intensiv rädsla för övergivande
  • Instabil identitet (vem är jag?)
  • Idealiserande/devaluerande av andra
  • Självskadebeteende som mönster
  • Kronisk tomhetskänsla
Mer typiskt för C-PTSD
  • Undvikande av relationer (snarare än kaotiska)
  • Stabil men negativ självbild
  • Tydliga flashbacks och återupplevanden
  • Hypervigilans och överspändhet
  • Symtomen kopplade till identifierbara trauman

Det viktiga att förstå är att oavsett vilken diagnos som ställs, så är traumafokuserad behandling ofta hjälpsam. DBT är exempelvis evidensbaserad för både borderline och komplex PTSD. Många kliniker argumenterar för att se borderline ur ett traumaperspektiv, vilket minskar stigma och öppnar för effektivare behandling.[9]

Vad mer kan det vara?

Flera tillstånd kan ge liknande symtom. En professionell bedömning är viktig för rätt diagnos.

Viktigt: Endast legitimerad vårdpersonal kan ställa diagnos. Om du känner igen dig i flera tillstånd, sök professionell hjälp för en ordentlig utredning.

Faktagranskat av
Fil. mag. i psykologi
Senast granskat: april 2026

Observera: Informationen på denna sida är endast avsedd för utbildning och ersätter inte professionell medicinsk bedömning, diagnos eller behandling. Endast legitimerad vårdpersonal kan ställa diagnoser. Kontakta din vårdcentral eller ring 1177 för rådgivning.

Vetenskapliga referenser

  1. World Health Organization. (2019). International Classification of Diseases, 11th Revision (ICD-11). Geneva: WHO. Kod: 6B41 Complex post-traumatic stress disorder.
  2. Cloitre, M., et al. (2011). Treatment of complex PTSD: Results of the ISTSS expert clinician survey on best practices. Journal of Traumatic Stress, 24(6), 615-627.
  3. Herman, J. L. (1992). Trauma and Recovery: The Aftermath of Violence—From Domestic Abuse to Political Terror. New York: Basic Books.
  4. van der Kolk, B. A. (2014). The Body Keeps the Score: Brain, Mind, and Body in the Healing of Trauma. New York: Viking.
  5. Lyons-Ruth, K., & Jacobvitz, D. (2016). Attachment disorganization from infancy to adulthood. In J. Cassidy & P. R. Shaver (Eds.), Handbook of Attachment (3rd ed., pp. 667-695). Guilford Press.
  6. Felitti, V. J., et al. (1998). Relationship of childhood abuse and household dysfunction to many of the leading causes of death in adults: The Adverse Childhood Experiences (ACE) Study. American Journal of Preventive Medicine, 14(4), 245-258.
  7. Bohus, M., et al. (2020). Dialectical behavior therapy for posttraumatic stress disorder (DBT-PTSD) in women with a history of childhood sexual abuse. JAMA Psychiatry, 77(12), 1235-1245.
  8. Shapiro, F. (2018). Eye Movement Desensitization and Reprocessing (EMDR) Therapy: Basic Principles, Protocols, and Procedures (3rd ed.). Guilford Press.
  9. Ford, J. D., & Courtois, C. A. (2014). Complex PTSD, affect dysregulation, and borderline personality disorder. Borderline Personality Disorder and Emotion Dysregulation, 1(1), 9.